Katarina Fornander

Sockerberoende drabbar många av oss direkt eller indirekt på grund av att det är en av de vanligaste formerna av beroende. Sveriges främsta expert på sockerberoende, Bitten Jonsson förklarar vad socker kan göra med vår hjärna.

Försäljningen av socker ökar varje år. En svensk femåring äter i genomsnitt 25 procent av sitt dagliga energiintag från socker. Då pratar vi bara om rent socker. Till det kommer bröd, pasta och annan mjölmat som är så vanligt förekommande på barnens tallrikar. Socker finns rikligt tillsatt i produkter som riktar sig till barn. Smaksatt yoghurt, flingor och bröd till frukost ger otroliga mängder socker redan innan dagen har börjat.

För många som senare får ett annat utlopp för sitt beroende, kanske alkohol eller narkotika, var socker den första drogen. Redan i fem- till tioårsåldern kan barn visa tecken på att vara sockerberoende. Sedan är hjärnans nervbanor redan inkörda på att bli en beroendehjärna och det öppnar upp för att andra droger också ska komma in och kidnappa personens hjärna.

Tre grupper inom sockerberoende

Det finns tre grupper som människor kan falla in i när det gäller sockerberoende.

  1. Socialt bruk. Bitten brukar skoja och kalla den här gruppen för normies. De har inga konsekvenser av sitt ätande av socker, annat än att det kan blir för mycket någon gång då och då – till exempel på fest. De som har ett socialt bruk äter sällan skräpmat och när de gör det äter de inte så mycket.
  2. Skadligt bruk. Den här gruppen äter så pass mycket socker att det med tiden kommer att ge dem konsekvenser, psykiskt och/eller fysiskt. De är inte beroende och kan ha nytta av kostråd eller att följa en kosthållning som paleo eller lchf för att minska sitt sockerintag.
  3. Sockerberoende. Ett mycket allvarligt tillstånd som betecknas av sjukdom och besatthet av drogen. Personen kan trots mycket svåra konsekvenser inte sluta med drogen utan har tappat kontrollen. Tillfrisknandet kan ta åratal och det handlar inte om att lära sig äta ”normalt” utan om att genomgå en behandling för sin sjukdom.

Hur vanligt är sockerberoende?

Idag räknar man med att i Sverige så har 33 procent ett socialt bruk av socker, 33 procent ett skadligt bruk och 33 procent ett sockerberoende. Det finns många fördomar kring hur en person som är beroende av socker ska bete sig eller se ut. Det är till exempel inte alla sockerberoende som är överviktiga, kanske för att de kräks efter att de ätit, och det är verkligen inte alla som äter mycket socker när andra kan se det. Tvärtom smyger och gömmer och ljuger ofta för att dölja sina problem från omgivningen. Det viktigaste vi andra kan göra är att ha en öppen attityd och visa förståelse. Du kommer aldrig att kunna hjälpa någon om du har dömt dem redan på förhand.

Vad kan du som kliniker göra?

Om du funderar på ifall den klienten du har framför dig eventuellt har ett sockerberonde, så kan du bilda dig en första uppfattning med hjälp av testet Uncope. Testet använder Bitten och de hon har utbildat för att screena för sockerberoende. Här får du veta om det finns risk att personen har ett sockerberoende eller åtminstone ett skadligt bruk.

Screening, “Uncope”, på socker* (rev. 2015)

* Med socker menas alla födoämnen som innehåller socker och/eller snabbt blir socker från stärkelse och alla konstgjorda sötningsmedel, det vill säga förutom godis-glass-läsk i alla former alla sorters bröd, flingor-müsli, pasta, potatis, chips, kakor och dylikt.

Svara endast ja eller nej

  1. Har du, under senaste året, någonsin ätit mer ”sötsaker” än du tänkt dig och/eller fortsatt använda ”sötsaker” när du inte tänkt dig det?
  1. Har du, under senaste året. försummat några av dina vardagliga åtaganden på grund av att du ätit för mycket ”sötsaker”?
  2. Har du, under senaste året, känt att du vill eller behöver ändra ditt sätt att äta eller handskas med ”sötsaker”?
  3. Har någon, under senaste året, t ex familj eller vänner, klagat på hur mycket eller när du äter ”sötsaker” eller tror du att de skulle klagat ifall de vetat om vad och hur mycket du äter?
  4. Har du, under senaste året, någonsin varit helt upptagen av tankar på när du skall få äta eller köpa ”sötsaker”?
  5. Har du, under senaste året, någonsin använt ”sötsaker” för att lindra känslomässigt obehag, såsom nedstämdhet, ilska eller tristess?

Med fyra eller flera positiva svar finns en stor risk att du utvecklat ett missbruk eller beroende och då är en kartläggning viktig. Hjälp personen kontakta en terapeut som är certifierad, mer information hittar du på www.bittensaddiction.com.

Beroendehjärnan

Socker, och andra droger, påverkar flera av hjärnans signalsubstanser som serotonin, betaendorfin och adrenalin. Den signalsubstans som troligast är ansvarig för att vi utvecklar beroende heter dopamin. Dopamin är hjärnans sätt belöna oss, tala om för oss när vi gjort något bra för vår överlevnad. När vi ätit, handlat hem mat och fyllt på förråden, haft sex eller hjälpt en vän är dopamin ansvarigt för att vi känner oss nöjda och glada. Droger är substanser som kan gå in och trycka på dopaminknappen. Hårt. Så hårt att vi får en enorm skjuts av ämnet utsöndrat och tänker att wow, så här vill jag alltid må. Droger som socker kan antingen få ämnet att utsöndras i större mängd från nervcellerna medan andra liknar dopamin och fungerar som det i hjärnan. Vissa av oss har större risk att bli beroende genom att vi får ett större svar av dopamin av droger.

Drogen kidnappar hjärnans belöningssystem

Enligt Bitten finns tre sätt som droger verkar och som tillsammans gör oss beroende:

  1. Den första upplevelsen av drogen var så bra att den beroende fortsätter att jaga den.
  2. Andra sätt som hjärnans belöningssystem kan stimuleras på fungerar inte lika bra längre. Drogen har en genväg och stimulerar systemet starkare så att träna, skratta eller kramas med barnen ger oss mindre tillfredställelse. Vill vi må bra eller till och med bara som vanligt behöver vi alltså ta droger.
  3. I längden krävs mer av drogen för att få samma effekt. Hjärnan försöker balansera överskottet av dopamin genom att bilda fler receptorer. När sedan förråden av dopamin minskar (eftersom vi använt drogen och förbrukat dem) mår vi dåligt för att hjärnan tolkar tomma dopaminreceptorer som en brist på ämnet. Vilket får oss att vilja ta mer droger.

Att återskapa näringsbalansen

Sockerberoende har ofta stora näringsbrister. En viktig del i att bli frisk från sockerberoende är därför att återskapa balansen i hjärnans belöningssystem med hjälp av näring. Enligt Bitten tar det här 12-18 månader och man behöver fokusera på att läka mage-tarm och hjärnan inklusive balansen av signalsubstanser. Även sköldkörteln och binjurarna har ofta påverkats negativt av beroendet. Bra fettsyrebalanas, tillräckliga mängder aminosyror, vitaminer och mineraler är en bra början.

Vill du veta mer om sockerberoende?

www.bittensaddiction.com – Bitten Jonssons hemsida med information om sockerberoende och länkar till certifierade terapeueter

Sockerbomben 3.0, Bitten Jonsson och Pia Nordström, utkom 2016 på förlaget Bladh by Bladh 

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Alpha Nytt, Alpha Plus kundtidning.