Katarina Fornander

Om du blivit diagnosticerad med hypertyreos har du säkert många funderingar över behandlingen. Du är säkert också nyfiken på vad andra patienter med hypertyreos tyckt om sin behandling. Har de varit nöjda, vad önskar de att de hade vetat innan de valde? Och vad säger forskningen om vilken behandling som är bäst för livskvaliteten? 

Först någonting som är väldigt viktigt när det kommer till val av behandling: Det är helt och hållet individuellt. Även om någons erfarenhet av en behandling är bra eller dålig, även om forskningen säger si eller så – det är till slut DU som ska vara nöjd med din behandling. Därför – läs gärna om vad andra tycker men och fundera över vad som känns rätt för dig diskutera din situation med en läkare du litar på. 

Å andra sidan är det många som kan känna sig pressade av sin läkare att exempelvis operera eller stråla sköldkörteln när omgången med tyreostatika inte lugnade ner sjukdomen. Det finns många kvinnor där ute som fortsätter med sina läkemedel som blockerar produktionen av sköldkörtelhormon. Du har också rätt att avstå från operationer eller strålning om du vill. Längre ner i texten kommer du kunna läsa om att andelen kvinnor som blir av med sin diagnos ökar vid längre tids behandling och det är ett säkert alternativ enligt forskningen. 

Flera orsaker till hypertyreos 

  • Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom och den vanligaste orsaken till hypertyreos. Den kallas även giftstruma, basedows sjukdom och toxisk diffus autoimmun hypertyreos
  • Toxisk knölstruma
  • Toxiskt adenom

 Övriga orsaker  

  • Inflammation i sköldkörteln på grund av att vävnaden bryts ner (utsvämnings-tyreoidit). Uppstår när sköldkörtelvävnad bryts ner, främst vid Hashimotos tyreoidit (som på sikt leder till hypotyreos) och innebär att sköldkörtelhormon som finns inne i cellerna kommer ut i blodet i stor mängd. 
  • Subakut tyreoidit (kallas de Quervains hypertyreos)
  • Tyst tyreoidit, även inflammation i sköldkörteln efter förlossning (post-partum tyreoidit)
  • För hög dos tyreoideahormon, avsiktligt eller oavsiktligt 
  • Jod i stora mängder via tillskott eller intag av främst alger och mat från havet. Jod används också medicinskt i vissa läkemedel och vid röntgen
  • Central hypertyreos (i hypofysen finns en tumör som bildar TSH-hormonet som styr bildningen av sköldkörtelhormon
  • Gestationell hypertyreos (under graviditeten kan hormonet HCG stimulera TSH- receptorn i sköldkörteln som då bildar hormon)

Den här artikeln riktar in sig främst på behandlingen vid Graves sjukdom, den vanligaste formen av hypertyreos. Vill du läsa mer om de andra typerna av hypertyreos rekommenderas till exempel Internetmedicin  

Läkemedelsbehandling 

Om du har Graves ska du behandlas av endokrinolog, har du ögonsymtom ska du dessutom få kontakt med ögonläkare. 

Din första kontakt med vården kommer troligast att vara vårdcentralen. Där tas de första proverna och din diagnos ställs.

Min historia: “Efter att jag mått dåligt psykiskt tog jag kontakt med vårdcentralen. Min läkare där tog prover direkt på bland annat sköldkörteln, kanske för att jag inom det senaste året fött barn. Jag är så tacksam för att hon direkt valde att ta dessa prover, jag har förstått att när man har främst psykiska symtom som jag hade, kan diagnosen fördröjas. Fast hon kanske märkte på mig att jag var uppe i varv och var stressad och la ihop bilden till misstänkt hypertyreos. Hur som helst är jag glad att jag snabbt fick vård.”

Betablockerare  

Många av de jobbiga symtomen vid hypertyreos kommer sig av att den delen av vårt nervsystem som tar hand om kamp och flykt är aktiverat. Svettningar, darrningar, diarré, nervositet, irritation, hjärtklappning,  ångest och flera liknande symtom kommer alla från den här aktiveringen av nervsystemet. 

Där är adrenalin en viktig signalsubstans och det är den som betablockerare hindrar från att binda till sin receptor.

Du kan få betablockerare utskrivet redan hos vårdcentralen, särskilt om ditt hjärta är påverkat. När du börjar med dem kan kroppen äntligen lugna ner sig och du kan då bli väldigt trött. Det var du säkert innan men betablockerarna låter systemet komma ner i varv och komma ikapp sig själv. 

Betablockerare lindrar symtomen men gör ingenting för att sänka sköldkörtelhormonnivåerna. (1)

Min historia: “Jag bara sov och sov när jag väl fått betablockerare. Hela natten, från att ha varit uppe varje natt innan och ännu mer på dagen. Tyvärr gjorde det mig inte piggare. Min man var förstående och lät mig sova trots att vi hade två små barn, den minsta inte ens ett år. Han var så fin med mig under min återhämtning.” 

Tyreostatika 

Tyreostatika kallas de läkemedel som kan hämma produktionen av sköldkörtelhormon. I Sverige finns två läkemedel att välja på tiamazol (Thacapzol) och propyltiouracil (Tiotil). Tiotil kan dessutom hindra omvandlingen av T4 till T3 (som är det aktiva hormonet).

“Block and replace” är en vanlig behandlingsmetod i Sverige. Det innebär att man blockerar produktionen av sköldkörtelhormon för att sedan tillsätta hormoner (oftast Levaxin). 

Fördel: Du hamnar på en stabil nivå av sköldkörtelhormoner. Färre provtagningar och dosjusteringar. 

Nackdel: En del vill inte ta bort sin egen produktion och mår bättre med sina naturliga hormoner. 

Det finns också en möjlig lågdosstrategi, som är vanlig i USA, där man blockerar sköldkörteln bara till en del och låter den producera den mängd som behövs för att du ska hamna inom referensvärdena. 

Fördel: Du har dina egna hormoner. 

Nackdel: Det kan krävas fler tester och fler dosjusteringar.  

Kan läkemedel hjälpa till med att lugna immunförsvaret? 

Vissa menar att läkemedlen i sig hjälper till att läka ut autoimmuniteten. En del av det på grund av att de ger immunförsvaret en paus när sköldkörteln inte är aktiv och andra menar att de direkt kan påverka immunförsvaret. Här är några effekter man ser vid behandling:  

  • Dämpar immunförsvaret via en ökning av antalet T-supressorceller och lugnar överaktiva T-hjälparceller. 
  • Immunceller inne i sköldkörteln dör i en process som kallas programmerad celldöd.
  • Metimazol är en antioxidant inne i sköldkörteln vilket kan bidra till minskad autoimmunitet. 
  • Minskar antalet TRAK-antikroppar som ett resultat. (2)  

Nackdelar och biverkningar med läkemedelsbehandling 

Det kan krävas många dosjusteringar innan du mår bättre, ännu fler om du väljer lågdosstrategin ovan. 

En risk med läkemedelsbehandling är att hamna för lågt i hormonnivåer, något som visat sig kunna utlösa ögonsjukdomen vid Graves. 

Det finns också allvarliga biverkningar i form av agranulocytos. Det innebär att ditt immunförsvar inte kan hantera en vanlig infektion utan du kan bli dödligt sjuk. Därför måste du följa instruktionerna från din läkare om när du ska kontakta sjukvården noga. 

Hos Fass kan du läsa mer om andra biverkningar av tyreostatika som tyvärr är ganska vanliga. Några av de vanligaste är: 

– Klåda, urticaria 

– Ledvärk

– Leverpåverkan (****)

Min historia: “Efter en tid av blockad skulle jag börja med Levaxin. Det gick inte så bra. Efter bara en tablett blev jag superirriterad, satt och hoppade på min stol och ögonen flackade fram och tillbaka. Jag tog inte fler tabletter Levaxin utan ringe min läkare och vi tog ett extra blodprov innan jag började behandlingen igen. Jag har vet flera som behövt gå väldigt långsamt fram med att höja levaxinet.”

Är behandlingen ofta för kort? 

Vid standardtiden för behandling med tyreostatika, 18 till 24 månader, är det cirka hälften som blir av med sin autoimmunitet. Om dina antikroppar (TRAK) inte gått ner under behandlingen kan det vara ett tecken på att ditt immunförsvar ännu inte lugnat ner sig. 

När forskare behandlar längre än vanligt med methimazole – 60 till 120 månader ökar antalet personer som blir av med sin autoimmunitet. Det kallas för att sjukdomen går i remission.  Kanske är det på grund av effekterna ovan vi ser ökade antal personer som blir av med sin autoimmunitet när behandlingen är längre än vanligt. Inom 48 månader hade endast 15 procent av de som behandlats längre fått återfall jämfört med 53 procent bland de som behandlats enligt standard. (**)

Vill du läsa mer om återfall och utökad läkemedelsbehandling och kanske ta med den till din läkare, klicka här.

Hedvigs historia: Ibland behövs solskenshistorier. Och jag vill nog ändå påstå att min hittills har varit det.

Jag fick min diagnos mars 2018. Mådde då väldigt dåligt, med alla symtom förutom viktnedgång. På grund av mitt mående så gick jag och min sambo dessutom isär. Han orkade inte med att jag mådde så dåligt. Så fort jag fick medicin ändrades livet. Det gick bra att ställa in rätt dos och efter bara sex månader på medicinen var mina värden bra och var sen under hela behandlingen. Har nu i maj 2020 varit utan medicin i en månad och hade min första uppföljning idag. Perfekta värden! Och jag mår toppen! Och har gjort i 1,5 år nu! Så tacksam för all hjälp jag fått och hur bra det gått.

Det finns många av er där ute som har det superkämpigt och jag lider så med er. Minns så väl hur det var innan diagnos. Men för er som är helt nya till sjukdomen – det finns hopp! Allt behöver inte bli nattsvart. Hoppas fler får samma ”enkla” förlopp som jag fått.”

Att sluta med läkemedel efter avslutad behandling 

Det sägs ganska lite om att sluta med behandlingen men det är många som upplever det som jobbigt. När vi tänker på det är det inte så konstigt. Det är en ordentlig hormonvängning som uppstår och din sköldkörtel som inte varit aktiv på åratal ska du kicka igång och komma tillbaka till jobbet. 

Flera upplever trötthet och det är inte ovanligt att utlösa ögonsjukdom vid behandlingsavslut. Att gå långsamt fram och ta extra prover kan vara nödvändigt om du är känslig, En del av oss är helt enkelt känsligare för hormonsvängningar och det bör tas hänsyn till. 

Det är också viktigt att tänka på de psykologiska aspekterna av att sluta med läkemedel. Den första frågan är: Kommer sjukdomen tillbaka nu? När i så fall? Det är jobbigt att leva med och 8 år efter diagnos är det fortfarande många som är så oroliga för att sjukdomen ska komma tillbaka att det påverkar deras livskvalitet. (sjölin) Du kan läsa mer om åtetfall i en annan av mina artiklar här. https://www.fysiomedia.se/2020/11/15/aterfall-vid-graves/ 

Min historia: Jag var så trött när jag avslutade min block and replace. Det var en förlamande trötthet som kom några i glappet mellan avslut och att min sköldkörtel själv producerade hormon. Rädd var jag också, att sjukdomen skulle komma tillbaka. Jag bad om många prover och när de var normala kunde jag andas ut en stund för att sedan bli orolig igen. Någon vecka efter behandlingsavslut fick jag också symtom från ögonen, så illa att jag besökte ögonakuten. Där konstaterades en autoimmun sjukdom i ögonen – inte associerad med Graves – som tydligen kan komma och gå. Jag har inte haft den sedan dess och jag är övertygad om att det spelade in att immunförsvaret påverkats av behandlingsavslutet.”

Cecilias historia: Bara några månader efter att jag slutat med medicinering kom sjukdomen tillbaka. Vid det här återfallet var symtomen mycket värre än tidigare.

Jag känner mig verkligen som skrap, ingen energi, alltid trött, ledsen, arg, nervös, illamående, ångest, kall & får rysningar. Känner mig deprimerad, ful och fet.”

Operation av sköldkörteln vid hypertyreos 

Om du funderar på operation kanske du har fått ett återfall i Graves. Det kan vara väldigt omskakande och se till att ge dig själv tid att känna efter vad som är rätt beslut för dig. 

Hela sköldkörteln brukar tas bort vid Graves eftersom det ökar risken för återfall att lämna en del av den kvar. Du får Levaxin direkt efter operationen. 

Det är förstås ingen liten sak att bestämma dig för en operation och du kanske funderat fram och tillbaka många gånger om du vill leva utan sköldkörtel. 

 Risker är: 

 Välj en klinik med stor erfarenhet av denna typ av operation, det minskar risken för komplikationer. 

Precis efter operationen kan många uppleva obehag, Lisa berättar om hur det var för henne de första dagarna: 

Lisas historia: “Jag opererades och det gick bra, men jag hade slemhosta så det inte gick att sova de första dagarna. Det hjälpte att dricka vatten. ingen feber men såret var rött och ömt. Jag rekommenderar den som är orolig att ringa och fråga om vad de upplever efter operation är normalt.” 

 Vem brukar få erbjudande om operation?  

Vill du läsa om information från en endokrinologisk kirurg vid sköldkörteloperation, klicka här.

Lisas historia:Jag var allvarligt sjuk med dåliga värden. Jag kunde inte fungera och det kändes som tortyr. Kirurgi var egentligen det sista jag ville göra, men nödvändigt (tror jag) och det bästa alternativet. Att ta läkemedel varje dag är mycket bättre än att hantera risken för återfall tycker jag.”

Emma hade provat att medicinera, och flera gånger dessutom. Till slut tog hon beslutet att operera sin sköldkörtel. 

Emmas historia: “Nu är det fem månader sedan som jag opererade bort min sköldkörtel. Idag mår jag bättre. Jag försökte in i det sista undvika att operera bort min sköldkörtel men till slut fanns inte så många andra alternativ kvar för mig. Jag hoppas att jag kommer må bra även framöver och att jag blir lyssnad på och får den hjälp jag behöver om det kommer en dag då jag inte mår fullt så bra på min Levaxin-behandling.

Jag ångrar inte att jag testat medicinera så många gånger som jag gjort. Men jag önskar att jag fått vetskapen om autoimmun kost tidigare. Kanske hade det hjälpt mig om jag ändrat om mina kostvanor redan efter första gången jag diagnostiserats med Graves.”

Radiojodbehandling

Radiojodbehandling av sköldkörteln rekommenderas ibland till den som fått återfall i sin Graves.  

Man brukar inte behandla kvinnor under 35 år med tanke på risken att den radioaktiva strålningen kan påverka fostret. Självklart behandlas inte heller gravida.  

Det finns risk att strålning kan utlösa eller förvärra ögonsjukdom. Dessutom, som du kan läsa mer om i ett stycke nedan, är behandlingen kopplad till lägre livskvalitet.  

Sjukskrivning under 1-2 veckor, beroende på dit yrke, är ofta nödvändigt för att skydda din omgivning från strålningen du utger i början. 

Ingers historia: Jag strålbehandlades för 21 år sedan och har inte haft några problem sedan dess. Det krävdes en del kontroller före och efter. Att faktiskt dricka den radioaktiva lösningen gick fort. När det var klart sattes jag på Levaxin. Jag kunde inte träffa gravida kvinnor eller mitt 4 månader gamla barn på ett tag (hon bodde hos mina mamma) och jag sov också i ett annat rum än min man några dagar.”  

Marias historia: “Jag hade ingen bra upplevelse med strålning. Jag tappade massor av hår. Jag mådde dåligt hela tiden. Det var svårt för min kropp att avgifta radioaktiviteten. Läkarna sa inte till mig att jag behövde göra det men det tog jag själv reda på. Tyvärr fungerade inte behandlingen helt och jag hade en knöl som fortsatte växa. Efter en biopsi på den rekommenderades jag operation.”

Ann-Louise historia: “Jag blev diagnosticerad med Graves 2009 och behandlades då med läkemedel. 2012 kom sjukdomen tillbaka, då strålade jag sköldkörteln och äter Levaxin sedan dess. Sedan strålningen har jag mått sämre för varje år men det kan också bero på tuffa småbarnsår. Hösten 2019 var mina järndepåer tömda. Jag började då äta järntabletter och mår betydligt bättre men jag gissar att jag alltid kommer få kämpa med näringsbrister. Jag har läst på om antiinflammatorisk kost och vad jag förstår kan jag blivit sjuk från början bland annat för att jag ätit för mycket inflammerande kost i mitt liv. Jag tycker mig bli bättre när jag äter antiinflammatoriskt. Just nu tror jag på det, men vi får se. Med antiinflammatorisk kost har jag har inte lika mycket värk i kroppen och jag blir smidigare, mindre stel, känner mig ung igen liksom. Den viktigaste skillnaden är att jag blir pigg och normal som jag var förr.” 

Operation eller radiojod botar inte grundorsaken

När vi blir sjuka i Graves är det immunförsvaret som hamnar i obalans. Det i sin tur påverkar sköldkörteln men det är inte den som är problemet egentligen utan det är autoimmuniteten. Att operera eller stråla kan vara bra alternativ för att må bättre igen och har hjälpt många – men det kommer inte åt grundorsaken till sjukdomen. Det är därför många av oss mår sämre än vi skulle vilja, eftersom orsakerna till att vi blev sjuka från början inte adresseras.  

Att ta bort sköldkörteln tar bort symtomen på hypertyreos men ditt immunförsvar är fortfarande i obalans vilket kan leda till följdsjukdomar. 

Det finns tyvärr inte tillräckligt med forskning idag kring hur vi kan lugna immunförsvaret men en del kan du läsa i artikeln om återfall. Träning och kost vid hypertyreos finns också artiklar om. Jag har samlat ännu mer i min bok Efter Graves – din väg till läkning.  

Fler och fler får upp ögonen för funktionsmedicin. Det kallas ofta “the medicine of why” och den vill hitta grundorsakerna till varför du är sjuk. Blir du nyfiken kan du läsa mer hos Cecilia Fürst, Integrativa kliniken eller 2heal.  

Jaquelines historia: “Jag blev rådd att stråla min sköldkörtel men jag valde att byta endokrinolog. Antikropparna är vad som attackerar din sköldkörtel. Att ta bort sköldkörteln botar inte någonting. Det sätter bara plåster på sjukdomen. Min nya endokrinolog testade min tarmflora. Jag gjorde en elimineringsdiet för att hitta rätt kost för mig. Jag har minskat min dos av läkemedel och min läkare tror att jag kommer kunna ta bort läkemedlen för gott. Jag skulle rekommendera alla att få en second opinion. Det finns alltid hopp. Jag var övertygad om förra året att det inte fanns något alternativ.” 

Vilken behandling ger bäst livskvalitet? 

En studie kring patienters erfarenhet av behandling visar att vi med Graves har lägre livskvalitet än normalbefolkningen, främst inom områden som gäller hur sociala omständigheter, mental och känslomässig hälsa. Ingen av patienterna som valt radiojodbehandling eller operation ångrade sin behandling men hälften av dem kände sig inte återställda. Forskarna kunde inte se några skillnader i livskvalitet mellan de som valt radiojod/operation eller annan behandling. (6)

Det finns mycket fin svensk forskning om Graves. En långtidsstudie av livskvalitet och behandlingsutfall som gjorts vid svenska sjukhus åtta år efter diagnos bekräftar att personer med Graves sämre livskvalitet. De främsta anledningar de uppger är: 

  • trötthet
  • problem med substitutionsbehandling 
  • oro att sjukdomen ska komma tillbaka
  • ögonsjukdom. 

Ove Törring, Docent, tidigare Universitetslektor och Överläkare, har behandlat tusentals patienter med Graves’ och forskat på sjukdomen sedan 1980-talet. Han intervjuas i boken Efter Graves – din väg till läkning, berättar att patienter med Graves’ sjukdom har sämre livskvalitet jämfört med normalbefolkningen. Det har han och hans forskarkollegor sett vid mätningar upp till 17 år efter diagnos.  

”Vi vet inte exakt vad det beror på men möjligen förändras något viktigt i hjärnan vid sjukdomen. Något som har svårt att bli återställt. Även om patienter med Graves´ sjukdom över tid mår bra efter behandling vet vi att sjukdomen kan bli livslång. Det kan också ta tid att återhämta sig, att ha tålamod i minst ett år efter diagnos innan du mår bättre är ofta nödvändigt.” 

Patienter med radiojodbehandling har också högre risk för sämre livskvalitet.  

”Vi vet inte vad det beror på, jag önskar att det kommer mer forskning om det. Det vi vet är att patienterna som får radiojod ofta är äldre och därför kanske har fler diagnoser. Radiojod höjer också tillfälligt TRAK och kan förvärra eller orsaka Graves’ oftalmopati som är associerat med lägre livskvalitet.”  

Trötthet

 Trötthet är ett symtom som ofta kan komma i samband med Graves. Upp till en tredjedel av oss upplever trötthet. Det kan bli bättre med rätt behandling men är ofta ett kvarstående problem.  

Läs mer hos Sköldkörtelförbundet om Helena Filipsson Nyström och hennes forskning samt 

Birgitta Johansson som berättar om hjärntrötthet vid Graves.  

Min historia: Jag känner igen mig i allt som Helena och Birgitta beskriver om hur det kan bli efter Graves. Jag var så trött att min femåring en dag vid nattningen tog mitt ansikte i sina händer och sa: “Stackars dig mamma som inte orkar följa med på allt roligt.” Av en slump upptäckte jag precis samma sak som Birgitta ser i sin forskning, att mindfulness kan vara till stor hjälp vid hjärntrötthet. Idag orkar jag följa med på allt roligt familjen gör igen.”  

Problem med substitutionsbehandling   

Många av oss med hypertyreos har i praktiken hypotyreos. Vi blockeras, opereras och strålas. Till råga på allt har vi ökad risk att få Hashimotos som för många leder till att sköldkörteln inte kan producera tillräckliga mängder hormon.   

Tyvärr är majoriteten av de med substitutionsbehandling besvärade av att ha återstående symtom som vi inte blir av med. Ibland är det en fråga om att justera dosen, eller prova en annan behandling. Livsstilen finns också där som ett viktigt alternativ för att hjälpa oss må bättre.  

Vill du veta om du har rätt dos av läkemedel och vad du kan göra för att må bättre igen, prenumerera på mitt nyhetsbrev längst ner på den här sidan och få en 11-sidig e-bok.  

Att justera behandlingen har många av oss behövt göra. Men det kan finnas nytta med att förändra behandlingen i ännu mindre steg än vad som är vanligt. 

Här är en del av intervjun med Ove Törring igen:  

“I början behöver man gå ganska fort fram med höjningar av Levaxin tills man hittar rätt dos. Därefter behöver man vara uppmärksam på att den dosen i framtiden kan behöva justeras. Den dos som var rätt efter 6 månader kanske inte alls är det efter ett år. Då är det bästa att ändra dosen i små steg. Det kan handla om 25 eller 50 mcg Levaxin per vecka och sedan väntar man i två månader och ser hur symtomen förändras innan man gör en bedömning om ny justering behövs. 

Vi föds alla med en individuell genetisk setpoint mellan T4 och TSH. När du börjar en substitutionsbehandling vet vi inte hur din kropp var inställd på denna setpoint, dvs balansen mellan T4 och TSH, innan du blev sjuk. Därför är det viktigt att vara öppen för att justera behandlingen.” 

Oro att sjukdomen ska komma tillbaka  

Vi vill så gärna kontrollera allt som händer. Vi vill med vilja kunna styra vår hälsa så att den är perfekt och att vi aldrig mår dåligt eller är oroliga. Tyvärr fungerar det inte så och det är en del av att vara människa. När vi är oroliga över en sjukdom som kan komma tillbaka kan det vara bra att öva på acceptans.  

Du kan också använda din oro och börja leva mer hälsosamt för att eventuellt minska risken för återfall. Här är en artikel om träning vid hypertyreos och en annan om rätt kost vid hypertyreos.  

Här är några sätt att öva på att acceptera din situation: 

  • Var uppmärksam på när du kämpar emot. Det är vanligt att önska att symtom eller oro ska försvinna, att det är orättvist eller bara inte passar dina förväntningar för ditt liv.
  • Vissa saker går inte att ändra. Ditt jobb är att identifiera vad du kan ändra och fokusera på det.
  • Använd din kropp för att underlätta acceptans. Lägg märke till var du är spänd och låt musklerna slappna av.
  • Låt negativa känslor komma till ytan. Alla känslor har ett meddelande till oss, även om de är mindre trevliga. Acceptera att sådana känslor dyker upp i ditt sinne. Försök att inte begrava dem utan låt dem vara där. 

Agnetas historia: Jag har varit fri från sjukdomen i ett par år nu och jag oroar mig så mycket för att den ska komma tillbaka. Jag gör var jag tror är rätt för att påverka immunsvaret positivt. Tar tillskott, promenerar varje dag, får massage och akupunktur. Jag tror att en av de viktigaste sakerna vi kan göra är att minska vår stress. Att drastiskt ändra vår livsstil, säga upp bekantskapen med vissa om det krävs, flytta eller byt jobb.” 

Ögonsjukdom

På många sätt är de av oss med ögonsjukdom hårdare drabbade. Håll utkik på hemsidan eftersom jag kommer att skriva en separat artikel om ögonsjukdom vid Graves. Du kan läsa mer om att läsa mer om att leva med ögonsjukdom här redan nu. 

Källor:  

1. https://www.uptodate.com/contents/beta-blockers-in-the-treatment-of-hyperthyroidism

 2. Laurberg P. Remission of Graves’ disease during anti-thyroid drug therapy. Time to reconsider the mechanism? Eur J Endocrinol. 2006 Dec;155(6):783-6. doi: 10.1530/eje.1.02295. PMID: 17132745.  

3. Increased Remission Rates After Long-Term Methimazole Therapy in Patients with Graves’ Disease: Results of a Randomized Clinical Trial.  

4. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/endokrinologi/hypertyreos/

5. https://www.regionorebrolan.se/Files-sv/%C3%96rebro%20l%C3%A4ns%20landsting/Arbete_utbildning/ST/ST-primarvard/ST-uppsatser/ST%20arbeten%20AW/Gabriel%20Sjo%CC%88lin%202016.pdf

6. Lane LC, Rankin J, Cheetham T. A survey of the young person’s experience of Graves’ disease and its management. Clin Endocrinol (Oxf). 2020 Oct 31. doi: 10.1111/cen.14359. Epub ahead of print. PMID: 33128233.

 7. Sjölin G, Holmberg M, Törring O, Byström K, Khamisi S, de Laval D, Abraham-Nordling M, Calissendorff J, Lantz M, Hallengren B, Filipsson Nyström H, Wallin G. The Long-Term Outcome of Treatment for Graves’ Hyperthyroidism. Thyroid. 2019 Nov;29(11):1545-1557. doi: 10.1089/thy.2019.0085. PMID: 31482765.