Du kan göra mycket för ditt välmående och din livskvalitet genom att anpassa din kost. Den stora fördelen med att använda livsstilen och kosten som komplement till sjukvård är att du kan förebygga mängder med ohälsa på en gång. Du behöver inte välja mellan att sänka blodtrycket, minska autoimmunitet eller förebygga cancer. Du får allt i ett paket.
Forskningen på kost och hypertyreos är sparsam. Den forskning som finns kring Graves talar ändå om för oss att det några saker vi kan göra med kosten för att läka ut autoimmunitet och må bättre:
- Undvika högt jodintag
- Ha tillräckliga D-vitaminnivåer
- Se till att få selen i tillräckliga mängder
- Dämpa inflammation (1,2,3)
Näringsämnen som kan påverka immunförsvaret och dämpa inflammation
D-vitamin
Vitamin D har en stor effekt på vårt immunförsvar. Brist på vitaminet har visat sig spela roll i fler och fler tillstånd av ohälsa, däribland de autoimmuna sjukdomarna. Graves är inget undantag och brist på vitamin D kan vara en bidragande faktor till insjuknande (D., 2017).
I dagsläget vet vi inte säkert om vitamin D kan påverka hur Graves utvecklar sig, men har du låga vitamin D-nivåer är det alltid en bra ide´ att återställa dem.
Tillskott av d-vitamin: Testa dig gärna med ett blodprov innan för att räkna ut ditt eventuella personliga behov av tillskott. Minst 75 nmol/l i blodet är kopplat till full effekt av vitaminets hälsofördelar. Det är inte ovanligt att behöva tillskott av upp till 8 000 IU per dag på vintern och upp till 4 000 IU på sommaren.
Selen
Den kraftfulla antioxidanten selen behövs inne i sköldkörteln eftersom produktionen av sköldkörtelhormon är ”dirty business”. Biprodukter av produktionen är fria radikaler – starka oxidanter som om de inte tas om hand skulle kunna skada sköldkörteln.
Selen hjälper en av cellernas viktigaste egna antioxidanter, glutation, att ta hand om de fria radikalerna. Selen har också en roll när T4 ska omvandlas till T3. Med tanke på hur viktigt selen är för sköldkörteln kanske det inte är konstigt att brist på ämnet visar ett samband med sköldkörtelsjukdom, däribland Graves och även oftalmopatin.
Tillskott av selen: 200 mcg selenometionin eller selenocystein är dina bästa val. Selenocystein har fördelen att det ger extra av aminosyran cystein som är nödvändigt för bildning av en av kroppens viktigaste egna antioxidanter, glutation. Glutation är särskilt viktigt vid sköldkörtelsjukdom, du kan läsa mer om det här. Du kan istället för tillskott välja att äta 2 paranötter per dag, men det garanterar inte att du får i dig 200 mcg.
Jod eller inte jod?
Sköldkörteln behöver cirka 150 mikrogram jod per dag för att kunna tillverka hormon i tillräckliga mängder. T4 har fyra jodatomer och T3 har som du kanske kan gissa tre. I Sverige finns inte tillräckliga mängder av mineralen i grundvatten och växter för att vi dagligen ska få i oss tillräckligt med jod.
Om intag av jod: Forskare råder till att vara försiktig med jod om du har Graves . Undvik tillskott och stora mängder alger och sjögräs med höga nivåer av jod. Dessa har dock fina näringsvärden och det finns alger som inte naturligt tar upp jod, som spirulina. Odlas de däremot med jodrikt vatten tar de upp mineralen varför det är bäst att kolla med tillverkaren hur det är odlat. Här finns en artikel om rätt kosttillskott vid Graves och hypertyreos.
Hitta kosten som är rätt för dig
”Vi människor har alltid känt till följande mirakel: Maten ger oss energi och den läker och reparerar våra kroppar. Med varenda tugga vi tar har vi möjlighet att antingen skapa hälsa eller öka risken för sjukdom.”
Mark Hyman, funktionsmedicinsk läkare och författare
När vi använder kraften i kostens påverkan på hälsa och livskvalitet har vi tre mål:
1. Fylla på med näring,
2. Förbättra tarmfloran och
3. Dämpa inflammation.
Våra verktyg för att nå dit är att lägga till allt vi kan av mat som gynnar dessa mål och plocka bort mat som hindrar oss att nå dit. Försämrad tarmflora kan ge ökad inflammation och inflammation kan ge en försämrad tarmflora. Det blir en ond cirkel. Grunden till att läka oss själva är också att vi har de näringsämnen vi behöver för att bygga upp kroppen igen, något som inte är fallet vid Graves.
1. Fyll på med näring
En ämnesomsättning på högvarv förbrukar mer näring. Näring som bland annat behövs för att hålla inflammation och immunförsvar i schack. Det är en enorm stress för kroppen att upprätthålla energiproduktion, celldelning med mera i en högre takt. Därför är det inte förvånade att brist på flera näringsämnen är vanliga bland oss med Graves. Bland annat järn, selen, zink som alla är viktiga för en normalfungerande sköldkörtel.
Andra vanliga näringsbrister hos patienter med Graves: aminosyror (byggstenar till proteiner), vitaminer (A, B6, B5, B1, C och D) och mineraler (fosfor, magnesium, kalium, natrium, krom). Förutom att den höga ämnesomsättningen använder mer av våra näringsämnen kan det även handla om att biokemiska processer blir störda vilket leder till mer eller mindre produktion eller förbrukning av något näringssämne.
Kan antioxidanter vara komplement till annan behandling?
Forskare menar att det är troligt att den oxidativa stressen under sjukdomen är orsak till en del av besvären vi med Graves upplever. Därför ligger det inte långt borta att undersöka behandling med antioxidanter. Några studier har provat vitamin C, propolis, vitamin E och andra antioxidanter i tillägg till den vanliga läkemedelsbehandlingen.
Den första studien med antioxidanter provade vitamin C 1000 mg/dag i tillägg till behandling under en månad, detta förbättrade antioxidantförsvarssystemet och minskade den oxidativa stressen. Andra studier har sedan utökat dessa första resultat. I en av dessa ytterligare studier deltog 56 patienter och delades in i tre grupper. Studien pågick under två månader:
Grupp 1: Läkemedelsbehandling endast
Grupp 2: En blandning av antioxidanter (vitamin E, betakaroten, vitamin C, koppar, zink, magnesium och selen) endast
Grupp 3: Kombinationen läkemedel och antioxidanter
Läkarna noterade sköldkörtelstatus, oxidativ stress samt symtom på sjukdomen. Grupp 1 fick normaliserade sköldkörtelvärden, minskad oxidativ stress samt mindre symtom. Grupp 2 hade fortfarande förhöjda hormonnivåer men minskad oxidativ stress samt mindre symtom. Den sista gruppen, grupp 3, hade snabbare normalisering av sköldkörtelnivåer och snabbare minskning av symtom än de två andra grupperna.
Är det en bra idé att lägga till antioxidanter till läkemedelsbehandling? Ja, forskare menar att antioxidanter i tillägg till läkemedelsbehandling tidigt vid diagnos kan vara till nytta för patienter genom snabbare kontroll av sjukdomen, tack vare återhämtning av hormonnivåer och symtom.
Tillskott av antioxidanter ingen livslång mirakelkur
Under lång tid har tillskott av antioxidanter marknadsförts som ett sätt att förhindra åldrande och sjukdomar. Uppenbarligen kan de vara en hjälp vid tillstånd där produktionen av fria radikaler är okontrollerad men inte mycket tyder på att du har nytta av att ta dem under lång tid. Snarare har tillskott av vitamin E, vitamin A och betakaroten i höga doser kopplats till risk att dö i förtid.
Varför är det så? En anledning är att tillskott minskar kroppens produktion av egna antioxidanter och dessa är viktigare för att ta hand om fria radikaler och förhindra ohälsa kopplat till dem. Vid Graves hinner inte kroppen med att bilda egna antioxidanter och tillskott kan därför stötta tills de egna nivåerna är återställda.
Studierna om Gravespatienter och antioxidanter ovan har exempelvis använt sig av tillskott under åtta veckor och tidigt efter diagnos. Selen är undantaget som bekräftar regeln, även den en antioxidant men för att dra nytta av dess skyddande effekt vid sköldkörtelsjukdom kan du ta den som tillskott under längre tid, den längsta studien var nio månader lång och då kunde man fortfarande se positiva effekter. Selens effekter vid Graves kan vara beroende av att det ingår i molekyler som är del i kroppens egna antioxidantförsvar.
Med det sagt är antioxidanter ändå en viktig nyckel till hälsa – men det ska vara dina egna antioxidanter. En orsak till att träning har hälsofördelar är att det leder till att cellerna bildar mer egna antioxidanter. Detsamma gäller fasta, solljus och fytonäringsämnen som finns i grönsaker.
Några av våra mest näringsrika livsmedel
En näringstät kost är en förutsättning för att återföra alla de näringsämnen kroppen har förbrukat.
Inälvsmat. Lever är fantastiskt näringsrikt.
Fisk och skaldjur.
Äggula. Ett multivitamin och -mineralpiller.
Kött.
Nötter och frön.
Grönsaker. Paprika, lök; kålväxter: grönkål, broccoli, vitkål; morot samt spenat är grönsaker med extra näringsvärde.
Sjögräs, exempelvis spirulina och klorella är näringsrika. Spirulina kan innehålla jod, beroende på hur det odlats. Klorella innehåller måttliga mängder jod, men även här kan det variera. Fråga tillverkaren om du vill vara säker.
Vilda grönsaker och svamp, de är packade med näring och till på köpet klimatsmarta. Nässlor toppar listan men också maskros och kirskål är några av de mest näringsrika grönsaker du kan äta. Vilda växter är tuffare och samma ämnen de använder för att stärka sig mot angrepp från insekter, väder och vind gynnar också vår hälsa. Tuffheten avspeglar sig i smaken som vissa menar är utmanande. Men en näve nässlor i en len soppa eller maskrosblad i en sallad är fina kulinariska tillskott. En bonus är att du också får fibrer dina tarmbakterier kommer att älska. Vilda växter är också helt gratis och du får njuta av naturen när du plockar.
Örter och kryddor.
Kakao.
[/et_pb_text][/et_pb_column][/et_pb_row][et_pb_row _builder_version=”4.7.7″ _module_preset=”default”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.7.7″ _module_preset=”default”][et_pb_text _builder_version=”4.7.7″ _module_preset=”default”]
Birgittas historia: Ändrad kost minskade ögonsymtom
”Jag var på väg att genomföra en operation för att minska mina ögonproblem när jag hörde talas om möjligheten att påverka autoimmunitet genom kosten. Trots att jag inte varit hälsointresserad tidigare blev jag ändå nyfiken. Jag kände tydligt att jag var vid ett vägskäl och behövde göra något för att förhoppningsvis må bättre.
Först kändes det omöjligt eftersom en antiinflammatorisk kost låg långt ifrån hur jag åt till vardags. Skräpmat och läsk skulle bytas ut mot en glutenfri kost med massor av grönsaker. Det svåraste var att ändra beteende i sociala situationer, det är tufft att stå upp för att äta annorlunda och tacka nej ibland när folk vill bjuda på sådant jag inte äter. Jag lagar också mer mat själv, jag känner mig stolt för att jag lärt mig nya saker i köket.
Ska jag vara ärlig hade jag inte jättehöga förhoppningar inför möjligheterna att påverka ögonen, men de jag pratade med var entusiastiska och övertygade mig att prova. Jag är glad att jag tog deras råd. Operationen behövde jag aldrig göra, mitt dubbelseende är borta och ögonen står ut mycket mindre än förut. Dessutom har jag gått ner över 15 kilo i vikt.”
2. God maghälsa stärker immunförsvaret
Tarmen måste upprätthålla en balans mellan att hålla inkräktare ute och släppa in näring. Immuncellerna hjälper till att upprätthålla denna balans. Tarmen är ett träningsläger för vårt immunförsvar och innehållet i mag-tarmkanalen, inklusive maten och bakterierna i tarmfloran, är de personliga tränarna.
Det lär immuncellerna i hur de ska reagera, och vad de ska reagera på. Bakterierna i tarmen har flera sätt de kommunicerar med immunförsvaret på för att tala om att de är vän eller fiende. För en frisk tarmflora behövs en stor mångfald av bakterier och en tarmslemhinna i god form.
De goda nyheterna är att du kan påverka den med livsstilen främst genom hur många olika typer av fibrer från växter du äter. Större antal fibrer = större antal tarmbakterier. Samtidigt kan kroppen styra tarmfloran genom att exempelvis skicka signaler med nervsystemet. När vi känner oss lugna eller motionerar sänder det antiinflammatoriska signaler till tarmen. Det är ett ständigt utbyte av information där tarmfloran påverkar kroppen men kroppen påverkar också tarmfloran.
Förbättra tarmfloran
Den främsta vägen att påverka tarmfloran är genom vad du äter. Men tarmflora är inte bara kost. American Gut Project grundades November 2012 av forskare inom området. I sin forskning har de kommit fram till en lista över faktorer för en hälsosammare tarmflora. Den viktigaste faktorn kommer först.
En varierad kost från växtriket. Fibrer från växter + goda bakterier = sant. Om du under en vecka äter mindre än 5 olika typer av växter och istället går upp till 30 får du stor effekt på tarmfloran. Men lite är bättre än inget alls. Att dubbla från fem till tio ger även det fin-fina förändringar. Satsa på att äta växter av olika färg och från olika växtgrupper. Det vill säga blanda och ge från bladväxter, frukt, bär, baljväxter, lökväxter och så vidare.
Hur gammal du är. Redan i 20-årsåldern börjar artrikedomen i tarmen minska. Dessutom ökar andelen bakterier med negativ inverkan på hälsan.
Inflammatorisk tarmsjukdom. Lokal inflammation i tarmen gynnar bakterier kopplade till ohälsa. Har du en inflammatorisk tarmsjukdom är därför din tarmflora störd. En störd tarmflora kan även ge inflammation.
Årstiden. Mer varierad tarmflora på sommaren. Vi är ute mer och det finns fler färska vegetabilier att tillgå. Utomhusluften innehåller bakterier och andra organismer samt växtdelar som alla kan stimulera tarmfloran. En anledning att ta en promenad i skogen även vintertid.
Antibiotika. Ett tveeggat svärd då vi lyckats få bukt med många svåra sjukdomar tack vare dessa läkemedel. Tyvärr slår de inte bara ut de onda bakterier som infekterar oss utan även de snälla. Ta för all del antibiotika när du verkligen behöver, men rådgör med din läkare om det finns en chans att du kan låta bli. Efter en antibiotikakur tar det tid för tarmfloran att återhämta sig och i värsta fall kommer några arter av bakterier aldrig åter.
Kön. Det finns könsskillnader mellan mäns och kvinnors tarmflora. Ingen vet exakt varför men självklart är könshormonerna misstänkta att påverka. Dessa skillnader påstås ibland kunna förklara varför kvinnor drabbas mer av autoimmun sjukdom. När hormonerna svänger kraftigt, som vid graviditet och amning, gör tarmfloran det också.
Sömn. Blir du förvånad över att god sömn är kopplat till fler goda bakterier? Antagligen inte. Ytterligare en anledning att se till att du får vila de timmar du behöver varje natt.
Fetma. Övervikt ger avtryck i vår tarmflora och kopplingen är tydlig mellan BMI och tarmflorans sammansättning. Fetma ger fler proinflammatoriska bakterier.
Alkolhol. Mycket alkohol (mer än ett till två glas per dag) påverkar tarmfloran negativt.
Motion. De som motionerar har en rikare tarmflora. Men lagom är bäst. Träning när du har en rubbad tarmflora, inte är van att träna eller har dåliga matvanor kan påverka tarmen negativt. För mycket träning är en stress för kroppen, och även för tarmfloran.
3. Kost för att dämpa inflammation
Inflammation är väldigt centralt vid Graves eftersom den kan både starta och underhålla sjukdomen. Dessutom skapas mycket inflammation när vi har hypertyreos, på grund av den höga ämnesomsättningen. Inflammationsmarkörer som CRP är också högre när vi har hypertyreos. Kosten är ett av de mest effektiva sätten för oss själva att påverka vår inflammation.
Laga maten själv. Då använder du bättre råvaror, färre tillsatser (eller har du E104, E250, eller E954 hemma i kryddhyllan?) och tillagar maten skonsammare.
Kolhydrater med lågt glykemiskt index (GI), som inte ger höga blodsockertoppar. Någon matsked äppelcidervinäger innan maten eller på salladen sänker kolhydraternas GI ytterligare då det gör att magsäcken töms långsammare.
Fet fisk och skaldjur med mycket omega-3 dämpar inflammation.
Örter och kryddor, gurkmeja såklart men även många andra.
Frukt och bär med starka färger. Blåbär exempelvis, är fullproppade med inflammationsdämpande fytonäringsämnen.
Kost som ökar inflammation
Socker och snabba kolhydrater. Håll blodsockret under kontroll, med högt blodsocker kan glukos fästa sig på proteiner i kroppen och orsaka inflammation.
Transfetter, gömmer sig i färdigmat. Processad mat bör du alltid undvika men om det står ”delvis härdat fett” i ingredienslistan har du en extra anledning att skippa.
Ovarsamt behandlade växtoljor eller oljor med höga nivåer av omega-6 som solrosolja och majsolja. Kokosolja, rapsolja och olivolja är okej. Använd bara kallpressade oljor och stek inte i dem.
Processat kött. Det vill säga främst charkuterier.
Alkohol.
Färdiglagad mat. Köp helst ingenting i affären med en ingredienslista. Väljer du ändå att göra det, tänk att kortare är bättre.
Gluten, ett protein i spannmål som vete och råg. Gluten kan på egen hand orsaka läckande tarm, skapa molecular mimicry, öka oxidativ stress och påverka tarmfloran. Forskare menar att det finns starka argument för att utesluta gluten när du vill läka autoimmunitet.
Mjölkprodukter. Ökad risk för bröstcancer, att dö i förtid och frakturer kan bli resultatet av att äta mjölkprodukter.
Och du: rök inte. Det är en riskfaktor för Graves, även oftalmopati, och rökning är kraftigt inflammatoriskt. Det finns ingen anledning att dra hela listan över nackdelar med rökning, de har du hört förut. Om du röker, gör din hälsa en tjänst och sluta.
Kopplingen mellan gluten och hypertyreos – finns den?
Det är välkänt att autoimmuna sjukdomar ofta förekommer tillsammans, ungefär 10 procent av alla med hypertyreos har ytterligare en autoimmun sjukdom. Celiaki, eller glutenintolerans är en autoimmun sjukdom som är vanligt förekommande både tillsammans med hypo- och hypertyreos. Celiaki gör att immunförsvaret angriper tarmen när vi äter sädesslag med gluten som vete eller råg. Kopplingen är mer känd till hypotyreos är mer känd men hur ser det ut med kopplingen till Graves?
Studier visar att hos oss med Graves har cirka 4,5 procent celiaki. I normalbefolkningen är den siffran 0,9 procent. Dessa siffror ligger till grund för att många menar att alla med Graves borde testas för celiaki. Särskilt eftersom symtomen kan vara smygande och gå obemärkta förbi samtidigt som de stör hälsan och välmåendet.
Gluten kan öka genomsläppligheten i tarmen och vara en orsak till läckande tarm. Proteinet som finns i vissa sädesslag kan aktivera immunförsvaret och inflammation – även hos friska personer. Det i sin tur leder till en ökad produktion av antikroppar mot sköldkörteln.
Glutenproteinet har också vissa likheter med proteiner i sköldkörteln, och en möjlig anledning att gluten som läcker ut i blodet kan förvirra immunförsvaret till att attackera sköldkörteln.
Det finns ännu inte några tydliga besked från forskningen om en glutenfri kost kan minska antikroppar eller symtom av hypertyreos men många personer kan berätta om att det hjälpt dem må bättre. Teoretiskt sätt är en glutenfri kost ett sätt att minska din inflammation och därmed lugna immunförsvaret. (5) Det bästa sättet är att ta reda på hur du själv reagerar på gluten. Under rubriken strukturerade dieter här nedan får du två sätt att ta reda på om just din kropp rimmar med gluten – eller inte.
Strukturerade dieter
Det finns tusentals och åter tusentals dieter. Alla har sina löften om vad de kan åstadkomma. Här är några dieter utvalda för att forskningen visat att de kan hjälpa personer med autoimmun sjukdom. För andra kan det finns teoretiska orsaker till att de kan fungera – som att de är autoimmuna, läker tarmen och balanserar tarmfloran.
Medelhavskost
Medelhavskosten baseras på hur människor kring medelhavet traditionellt har ätit. Medelhavskosten är den diet det finns mest forskning kring av alla idag. Tyngdvikten ligger vid grönsaker, frukt, örter, nötter, bönor och fullkorn och måltiderna baseras på dessa. En del mjölkprodukter, fisk, skaldjur, kyckling och ägg är också centrala för medelhavsdieten. Rött kött äts sällan. Autoimmuna sjukdomar som reumatoid artit kan förbättras med medelhavskost och den minskar kronisk låggradig inflammation. Särskilt det höga intaget av olivolja lyfts fram som en orsak till de hälsofrämjande effekterna vid autoimmun sjukdom. Att följa medelhavsdieten är i allmänhet kopplat till ökad livslängd.
Elimineringsdieter
Du är unik och din kost borde också vara det. En skräddarsydd kost bara för dig är idealet. Det finns sätt att komma dit – elimineringsdieter. I grova drag går en elimineringsdiet till så här: Du tar en rad livsmedel, kända för att störa mag-tarmhälsan och skapa inflammation och utesluter dem under en period. Därefter återinför du dem, ett efter ett för att se vilka som får dig att må dåligt, eller inte gör det. Resultatet är en diet lämpad just för dig att använda när du ska läka.
Just på Graves finns inga studier som visar att denna typ av diet har fördelar men patienter med andra autoimmuna sjukdomar som Hashimotos och Chron’s sjukdom har haft nytta av elimineringsdieten Autoimmuna protokollet.
Clean Reset
Att eliminera livsmedel misstänkta för att orsaka symtom är en vanlig åtgärd, även inom sjukvården. Tänk på laktos vid laktosintolerans eller fibrer vid IBS. En elimineringsdiet är ett strukturerat sätt att komma fram till en kost just för dig. Istället för att plocka bort lite här och där, tar du på ett bräde bort flera livsmedel. Du äter dem inte på två veckor och börjar sedan återinföra dem ett efter ett. ”Clean Reset – 3 effektiva steg till din läkande kost” är en bok som guidar dig steg för steg i hur du gör. Du får även hjälp att förbättra din tarmflora och minska inflammation.
Autoimmuna Protokollet – AIP
Även detta är en elimineringdiet med den skillnaden att paleokost ligger till grunden för AIP. Paleo syftar till att vi bör äta den mat vi är evolutionärt anpassade för och undvika tillägg vi gjort i kosten relativt nyligen. AIP har varit föremål för studier och har kunnat uppvisa effekt för personer med autoimmuna sjukdomar. Många med autoimmnun sjukdom som provat vittnar om bättre hälsa och dämpad autoimmunutet. En grundlig genomgång av AIP hittar du i ”Autoimmun handbok: för dig med inflammation, magbesvär, allergi eller autoimmun sjukdom” av Karl Hultén och Anna-Maria Norman.
Slutsats – Rätt kost vid Hypertyreos
Att hitta rätt kost vid hypertyreos är en resa som är olika för alla. Det finns de som inte funderar på det alls och andra som vill använda kosten som ett verktyg i sin läkning.
Är du en av dem som vill veta mer om livsstilens påverkan på din hälsa? På min egen väg till läkning lärde jag mig massor om sjukdomen, vad den gör med hälsan och hur vi kan återhämta oss bäst. Som journalist och författare kändes det naturligt att sammanställa det i boken Efter Graves – Din väg till läkning. Jag hoppas att informationen ska komma dig till nytta.
P.S. Funderar du på om tar rätt dos sköldkörtelhormoner? Scrolla ner för att få en gratis e-bok som kan hjälpa dig att få mer energi och balansera din hormoner. På 11 sidor går vi igenom Steg 1 – Få reda på om du tar för mycket eller för lite hormon, Steg 2 – Se över dina behandlingsalternativ och Steg 3 – Använd kraften i rätt livsstil.
1. Rotondi M, Cappelli C, Pirali B, Pirola I, Magri F, Fonte R, Castellano M, Rosei EA, Chiovato L. The effect of pregnancy on subsequent relapse from Graves’ disease after a successful course of antithyroid drug therapy. J Clin Endocrinol Metab. 2008 Oct;93(10):3985-8. doi: 10.1210/jc.2008-0966. Epub 2008 Jul 29. PMID: 18664537.
2. Liu J, Fu J, Xu Y, Wang G. Antithyroid Drug Therapy for Graves’ Disease and Implications for Recurrence. Int J Endocrinol. 2017;2017:3813540
3. Cutovic M, Konstantinovic L, Stankovic Z, Vesovic-Potic V. Structured exercise program improves functional capacity and delays relapse in euthyroid patients with Graves’ disease. Disabil Rehabil. 2012;34(18):1511-8.
4.Woderyelesh Kassa MD , Raafia Memon MD , Kashif M. Munir MD, The Gluten- Grave’s Connection: Is There One?, Endocrine and Metabolic Science
5. Lanzolla G, Marcocci C, Marinò M. Antioxidant Therapy in Graves’ Orbitopathy. Front Endocrinol (Lausanne). 2020;11:608733. Published 2020 Dec 14. doi:10.3389/fendo.2020.608733
6. Efter Graves – din väg till läkning
[/et_pb_accordion_item][/et_pb_accordion][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section
