Om du har sköldkörtelsjukdom kanske du har funderat på om jod är bra för dig eller inte? Vissa menar att inget jod alls är det enda rätta för att må bättre, medan andra istället förespråkar stora mängder jod. Här får du veta mer om hur jod fungerar i sköldkörteln och om det kan vara en bra idé att undvika.
I Sverige finns inte tillräckliga mängder av mineralet jod i grundvatten och växter för att vi dagligen ska få i oss tillräckligt med jod. Det har tidigare lett till problem med struma och hypotyreos. Sedan ungefär 80 år tillbaka tillsätter vi jod till bordssalt. Det här har minskat problemen med struma ej orsakad av autoimmunitet. Numera är istället autoimmunitet de vanligaste orsakerna i Sverige till sköldkörtelsjukdom. Det gäller både hypotyreos (Hashimotos tyroidit) och hypertyreos (Graves sjukdom).
Artikelns innehåll
Därför är jod nödvändigt för sköldkörteln
En frisk sköldkörtel behöver cirka 150 mikrogram jod per dag för att kunna tillverka hormon i tillräckliga mängder. Sköldkörteln tar aminosyran tyrosin och kombinerar den med jod för att skapa T4. T4 har fyra jodatomer och T3 har som du kanske kan gissa tre. Alltså måste en jodatom sedan plockas bort för att bilda T3.
För lite jod kan alltså innebära låga nivåer av sköldkörtelhormon och kan även leda till förstorad sköldkörtel, struma.
Graviditet och jod
Grupper som är särskilt känsliga för låga nivåer av jod är gravida och ammande mammor. Det är fostret som kräver bra nivåer av sköldkörtelsjukdom för att hjärnan ska utvecklas som den ska. Ditt behov av jod ökar när du är gravid, det ska räcka till både din och barnets sköldkörtel. Du behöver också extra jod under amningen då en del utsöndras med bröstmjölken.
Du som vid graviditetens början har lagom med jod klarar en graviditet utan problem men kan vara extra noga med att använda joderat salt. Mild brist är vanligt i befolkningen men inget som just nu rekommenderas att behandla. Har du istället en stor brist på jod kan både barn och mamma få hypertyreos och struma.
Ett forskningsprojekt, Swiddich, undersöker om även den milda jodbrist man sett hos många mammor påverkar fostret och dess hjärna. Sköldkörtelhormoner är helt avgörande för hjärnans utveckling och med en mild brist är man rädd att exempelvis IQ-nivån hos barnet skulle kunna minska.
Du som är gravid eller ammande och inte äter fisk, skaldjur eller mejerier bör enligt vårdprogrammet för hypertyreos ta tillskott i form av en multivitamin- och mineraltablett som innehåller 150 mikrogram jod per dag. Du bör inte ta mer än 500 mikrogram per dag, vare sig under graviditet eller amning.
Brösthälsa och jod
Förutom sköldkörteln är brösten en plats där jod lagras i kvinnokroppen. Tillräckliga jodnivåer är viktigt för brösthälsan. Om det är brist på jod, tävlar brösten och sköldkörteln om det som finns vilket leder till att ingen får tillräckligt.
En studie från Lunds universitet visar att de kvinnor som har höga nivåer av selen och jod tillsammans har cirka 25 procent lägre risk för bröstcancer. De två mineralerna arbetar gärna ihop både i bröstvävnad och i sköldkörteln som du kan läsa om nedan. Nu gäller detta en observationsstudie och kan inte peka på att mineralen är orsaken till den låga bristen, men det finns studier som visar liknande resultat (1).
Jod i övriga kroppen
Jod används i andra organ som hjärna, hud, magslemhinna, äggstockar och spottkörtlar är alla i behov av mineralen.
Vilka grupper riskerar jodbrist?
För dessa är det vanligare med jodbrist:
- Bor i område med jodfattig jord (gäller dig som bor i Sverige)
- Ohälsosam kost. Även om processade livsmedel innehåller mycket salt, är det inte joderat.
- Utsatt för hormonstörande miljögifter som kan hindra sköldkörteln från att ta upp jod, till exempel fluor.
- Näringsbrister. Om du har brist på järn, selen och vitamin A har du även troligen låga nivåer av jod, visar forskning.
- Giotrogena ämnen i mat som soja eller kålväxter kan i stora mängder störa kroppens användning av jod.
- Gravida eftersom jod behövs för fostrets hjärna och lämnar kroppen genom amningen.
Läs mer om hur du kan få i dig jod nedan.
Jod och autoimmunitet mot sköldkörteln
Ofta säger man att jod har potentialen att trigga sköldkörtelsjukdom eftersom det kan öka autoimmunitet mot sköldkörteln. Autoimmunitet innebär att kroppen med hjälp av immunförsvaret attackerar sig själv, i detta fall sköldkörteln. Intag av mycket jod kan utlösa en attack på sköldkörteln delvis för att aktiviteten hos tyreoideperoxidas (TPO), ett protein i sköldkörteln som bildar hormon, ökar. Tyreoglobulin (TG), ett annat protein i sköldkörteln, kan om det har många jodatomer bundet till sig lättare reta upp immunförsvaret. Det i sin tur skapar inflammation som drar till sig immunförsvaret och risken för en attack ökar (2). Du som har fått ta prover på antikroppar mot sköldkörteln kanske noterar att anti-TPO och anti-TG oftast är de man undersöker. Vid sköldkörtelhormon är det vanligt att de är förhöjda.
Studier har visat att tillskott av jod kunnat ge fler återfall i Graves (hypertyreos) och i djurstudier är det tydligt visat att genetiskt känsliga individer insjuknar i sköldkörtelsjukdom vid tillskott.
Det går heller inte att bortse från hur viktigt selen är för att balansera jod, eftersom det kan minska nivåerna av väteperoxid. Studier där man gett tillskott av selen, 200 mcg/dag till gravida skyddade mot att autoimmun hypotyreos skulle bryta ut. En annan studie såg förbättring av markörer för sköldkörtelsjukdom vid 83 mcg/dag i fyra månader. Djurstudier antyder också att tillräckliga mängder selen kan balansera immunförsvaret vid stora doser jod (2).
Danmark införde relativt nyligen joderat salt och gjorde då forskning kring hur antalet personer med autoimmun sköldkörtelsjukdom utvecklade sig. Forskarna konstaterar att särskilt för de som från början hade måttlig eller mild brist på jod var risken högre att diagnosticeras med hypotyreos (herre). Vi vet ingenting om hur det stod till med dessa personers nivåer av selen.
Samtidigt visar studier med människa att i områden där mineralen jod förekommer i tillräckliga mängder naturligt, ökar inte återfall i Graves sjukdom.
Hur mycket jod är säkert vid sköldkörtelsjukdom?
Du vill varken få i dig för mycket eller för lite jod. Ett riktmärke är 150 mcg jod per dag för vuxna. En studie pekar på att du som har sköldkörtelsjukdom bör få i dig maximalt 300 mcg jod per dag. Det gäller för att inte jod i för stor mängd ska reta immunförsvaret (3). Längre ner i texten får du hjälp med att räkna på ditt intag men vill du ha individuell hjälp kan du ta kontakt med dietist.
Gravida och ammande kan gärna få i sig lite mer men enligt vårdprogrammet för hypertyreos aldrig mer än 500 mcg. Äter du inte fisk, skaldjur eller mejerier kan du ta tillskott i form av en multivitamin- och mineraltablett som innehåller 150 mikrogram jod per dag.
Block and replace, operation och radiojod
Du som har hypertyreos och har Graves, eller giftstruma och behandlas med block and replace behöver inte jod för sköldkörtelns skull. Det beror på att dina läkemedel helt bromsar produktionen av sköldkörtelhormon där jod normalt behövs. Däremot kan tyreoideaperoxidas (proteinet som tillverkar sköldkörtelhormon) fortfarande binda jod och på det sättet reta immunförsvaret så du bör inte inta mer än 300 mcg per dag.
Detsamma gäller dig som på grund av operation eller radiojodstrålning inte har någon fungerande sköldkörtel. Nu är jod, som vi sett tidigare i artikeln viktigt för annat i kroppen och du bör ändå få i dig dagsbehovet.
Har du däremot en lågdosbehandling där din sköldkörtel fortfarande producerar hormon, behöver du jod för sköldkörteln.
Testa dina jodnivåer
Det går att mäta dina jodnivåer på olika sätt:
- I urin, över 90 procent av allt jod lämnar kroppen med urinen.
- Blod är också ett bra sätt att mäta jodnivåer.
- Upptag i huden Antingen med ett plåster där det mäts hur mycket jod du tar upp (jodbrist leder till snabbare upptag) eller Lugol’s test är en lösning du applicerar på huden för att se hur snabbt den tas upp.
Hur får du i dig jod?
Jod finns i joderat salt som du kan köpa i matbutiken. Jod finns även naturligt i mat, mer i vissa livsmedel. Till sist kan jod finnas i tillskott som mineraltillskott.
Jod från kost
Fisk- och skaldjur samt mejerier innehåller rikligt med jod. En portion torsk kan lätt innehålla hela dagsbehovet och en skål yoghurt cirka hälften.
Men högst nivå av jod har alger och sjögräs. Där kan 10 g torkade alger fylla dagsbehovet. Det finns alger som inte naturligt tar upp jod, som spirulina. Odlas de däremot i jodrikt vatten tar de upp mineralen varför det är bäst att höra efter med tillverkaren hur det är odlat.
Jod från tillskott
De flesta multimineraltillskott innehåller jod. Men nivåerna kan variera så läs innehållsförteckningen noga.
Även tillskott med alger kan innehålla jod, ofta i stora mängder.
Jod från salt
Joderat bordssalt innehåller relativt höga mängder jod. Varje gram innhåller 50 mcg jod. Det innebär att om du lagar mat med en tesked joderat salt, innehåller rätten 300 mcg jod. Däremot finns processade saltprodukter som inte innehåller salt, titta på förpackningen.
Salthalten i havssalt är oftast liten. Den kan dock variera och en del havssalt innehåller små mängder jod på grund av att det finns med en del jodinnehållande havsväxter eller organismer. Men normalt sett är havssalt inte ett betydande tillskott av jod.
Jod från läkemedel
Eftersom Levaxin, NDT och Liotyronin alla innehåller sköldkörtelhormoner – innehåller de också jod. Levaxin innehåller mest där 100 mg innehåller cirka 40 till 50 mikrogram. Det beror på att Levaxin innehåller mest T4 som består av aminosyran tyrosin och fyra jodatomer. Liotyronin består enbart av T3 som innehåller tre jodatomer. Därför är innehållet av jod ungefär 25 procent lägre.
Låt säga att din dagliga dos Levaxin är 125 mg. Då får du i dig ungefär 60 mikrogram jod enbart från läkemedel.
Eftersom jod samlas i sköldkörteln kan man räkna med att NDT som är torkad svinsköldkörtel, innehåller ännu mer jod än de andra läkemedlen. Tyvärr är det svårt att beräkna exakt hur mycket, men en del menar att ett korn NDT innehåller ungefär 130 mcg jod.
Även om dina läkemedel inte innehåller jod i sin fria form kan kroppen återanvända jod efter att hormonerna brutits ner av ämnesomsättningen.
Trots att vi kan veta hur mycket jod ett läkemedel innehåller är det svårt att veta hur mycket av detsom blir tillgänligt i din kropp. Några frågetecken kring läkemedel och jod:
- Hur mycket sköldkörtelhormon tar du faktiskt upp? Tarmhälsan och pH på magsyran spelar båda in för att avgöra om kan ta upp hela din dos läkemedel eller inte. Tar du inte upp hela, minskar förstås mängden jod du får i dig.
- Hur mycket av det jod ditt läkemedel innehåller hamnar till slut i sköldkörteln? Kroppen använder också jod i andra organ, som vi sett tidigare i artikeln.
- Hur mycket av det jod som återvinns utsöndras?
Räkna på ditt intag
Det kan vara intressant att göra en överslagsräkning av ditt eget intag. Nedan ser du några av de livsmedel som innehåller mest jod. Den sista raden visar hur stor del av dagsbehovet på 150 mcg, livsmedlet innehåller.
En mer komplett lista med livsmedel rankade efter jodinnehåll hittar du här.
Slutsats om jod för sköldkörteln
Jod behövs i sköldkörteln för att bilda sköldkörtelhormon. För lite jod leder till en för låg produktion. För mycket är inte heller bra och du riskerar att immunförsvaret börjar attackera sköldkörteln – något som kallas autoimmunitet. De vanligaste orsakerna till sköldkörtelsjukdom är autoimmuna och därför behöver du se till du får i dig rätt mängd jod. 150 mcg upp till 300 mcg jod per dag brukar tolereras väl av den som har hypotyreos eller hypertyreos. Du som är gravid bör helst ligga högre än 150 mcg per dag för din och fostrets skull, men inte mer över 500 mcg.
Det är viktigt att också få i dig tillräckligt med selen, gärna 200 mcg per dag, för att balansera jod. De två mineralen arbetar i par i kroppen och selen kan minska de potentiellt skadliga effekterna av jod.
Alger, joderat salt, fisk och skaldjur samt mejerier är rika på jod och stort intag kan ge för höga värden av jod. Och tvärtom kan ett lågt intag ge för låga värden. Vet du med dig att du äter mycket eller lite av dessa livsmedel kan du be om hjälp från dietist att räkna på ditt intag eller göra en överslagsräkning (se tabell ovan).
Nyfiken på mer?
Är du en av dem som vill veta mer om livsstilens påverkan på din hälsa? På min egen väg till läkning lärde jag mig massor om sjukdomen, vad den gör med hälsan och hur vi kan återhämta oss bäst. Som journalist och författare kändes det naturligt att sammanställa det i boken Efter Graves – Din väg till läkning. Jag hoppas att informationen ska komma dig till nytta.
