Katarina Fornander

Hjärnan är ett av de organ som påverkas mest av sköldkörtelhormoner. I vårt känslocentrum i hjärnan, det limbiska systemet, sitter receptorerna för T3 tätare än någon annanstans i kroppen. Inte konstigt att vi påverkas psykiskt när sköldkörtelhormonerna åker berg-och-dalbana.

I boken “Efter Graves – din väg till läkning” finns information som riktar sig både till dig som nyligen blivit diagnosticerad och dig som haft sjukdomen en längre tid. Den är relevant oavsett om du har sköldkörteln kvar, fått radiojodbehandling eller opererat bort sköldkörteln. Här får du veta mer om orsakerna till sjukdomen, hur den påverkar kroppen och – viktigast av allt – hur du gör för att ta din hälsa i egna händer.

Många av oss med sköldkörtelsjukdom, både hypo och hyper, har varit med om att berätta om våra symtom hos läkaren och blivit bemötta som om vi hade enbart psykisk ohälsa. I själva verket hänger måendet i kropp och knopp ihop och hur hjärnan påverkas vid sköldkörtelsjukdom är ett bra exempel på det.

Risken när man har främst psykiska symtom av sin sköldkörtelsjukdom är att diagnosen fördröjs, det är alltså viktigt att stå på dig att du vill bli undersökt och att många prover tas när du känner dig nedstämd.

Det kan vara ångest, sömnsvårigheter, nära till gråt, hjärndimma eller lätt att bli irriterad som signalerar att sköldkörteln inte är i balans. Dessa symtom beror på att vår känslohjärna, det limbiska systemet, påverkas av både hypo och hyper. Fler symtom på ett limbiskt system i obalans:

  • Hjärndimma eller oförmåga att koncentrera dig eller fokusera
  • Trötthet och låg energi
  • Kronisk muskel- och/eller ledvärk
  • Förhöjda sinnesintryck, inklusive lukt, smak, ljus och ljud
  • Känslighet mot parfymer, rengöringsmedel eller hygienprodukter
  • Ångest, oro, humörsvängningar eller panikattacker
  • Depression
  • Sömnproblem
  • Huvudvärk
  • Ältar tidigare negativa händelser eller oro inför kommande händelser
  • Problem med korttidsminnet eller andra kognitiva besvär

SKÖLDKÖRTELN MÅSTE VARA I BALANS

Det intressanta är att även om hypo- och hyperpatienter på ytan verkar olika – den ena är frusen, går upp i vikt och blir långsam i reaktionerna och den andra varm, går ner i vikt och lättretad – får vi till sist samma obalanser i kroppen. När det kommer till hjärnan har både hypo och hyper en ökad risk för demens, depression, ångest och flera andra symtom på psykisk ohälsa.

Vi kan ana varför slutresultatet blir detsamma om vi tittar närmare på den inflammation som kan uppstå i hjärnan. I hjärnan finns stödjeceller kallade mikroglia. Dessa är immunförsvarets representanter i hjärnan och kan aktiveras när hjärnan behöver reparera sig eller svara på yttre hot som infektioner. Mikroglia är tänkta att vara aktiverade under kort tid. De är endast skadliga när de är aktiva under lång tid. När mikroglia blir aktiverade skickar de ut inflammatoriska ämnen som kan skada nervceller, även i det limbiska systemet. Den delen av hjärnan är tätt länkad till vårt välmående och inflammation i hjärna och kropp kan många gånger förklara varför vi mår dåligt psykiskt.

Vid hypotyreos är ofta inflammationen i kroppen hög och detta kan aktivera mikroglia till att öka inflammationen i hjärnan.

Vid hypertyreos är det istället T3 som aktiverar mikroglia.

Resultatet blir detsamma – ett limbiskt system där celler inte mår bra och det förlorar sin funktion.

MINSKA INFLAMMATION OCH LÄKA LIMBISKA SYSTEMET

Kosten är ett fantastiskt verktyg för att läka ut inflammation i kroppen. Stresshantering och fysisk aktivitet är andra sätt att minska inflammation.

Även efter att inflammationen läkt ut kan symtom från hjärnan i form av nedsatt psykiskt mående hänga kvar. Då kan vi behöva förändra hur vårt limbiska system fungerar, forskning visar att några av de effektivaste sätten är att ta hjälp av mindfulnessmeditation, socialt stöd och fysisk aktivitet.

Tips för att få mer socialt stöd:

  • Frivilligarbete ger en känsla av mening och sammanhang.
  • Ge och ta emot beröring.
  • Sök dig dit personer med samma hobbys och intressen som du samlas.
  • Ta upp kontakten med vänner och familj du inte träffat på länge.
  • Vårda också de relationer du redan har för att få dem att bli djupare och mer meningsfulla.

Fysisk aktivitet kan förbättra funktionen i det limbiska systemet och det har anders Hansen beskrivit bra i sin bok Hjärnstark. Han rekommenderar 45 minuter minst 3 gånger i veckan av medelintensiv konditionsträning, som löpning. Det kan vara övermäktigt för någon med sköldkörtelsjukdom och studier visar att all rörelse räknas för att förebygga psykisk ohälsa, inklusive yoga, styrketräning, stretching och promenader. Passa på att röra på dig ute i naturen den har många lugnande, postiva effekter på oss.

Vill du prova mindfulness kan du börja med att lära känna din andning.

MINDFULNESSÖVNING: LÄR KÄNNA DIN ANDNING

Om du aldrig tidigare har uppmärksammat din andning kan du komplettera din meditation med följande andningsövning där du tränar upp din medvetenhet om andningen. Den är också är en bra avslappningsövning för ett stressat sinne. Lägg dig på bekvämt på rygg. Dra upp dina knän och låt dina fötter vila bekvämt mot underlaget. Placera sedan den ena din hand på bröstkorgen och den andra över naveln. Andas tyst genom näsan. När du ligger där och andas, låt handen på bröstkorgen ska vara helt stilla medan endast den över naveln rör sig upp och ner i takt med din andning. Ägna några minuter åt att lära känna hur andningen känns inom dig.

Prova mindfulnessmeditation

1. Sätt dig bekvämt och stäng ögonen.

2. Bli uppmärksam på din andning och fokusera på hur den känns.

3. När du märker att du börjar tänka på något annat, notera det utan att engagera dig i tanken och börja försiktigt koncentrera dig på din andning igen.

4. Viktigt att du för tillbaka uppmärksamheten på andningen utan att döma dig själv. Meditation handlar inte om att sluta tänka eller att hjärnan ska bli helt blank. Det handlar om att upptäcka var dina tankar tar vägen. Bli inte nedslagen om tankarna vandrar och det verkar omöjligt att koncentrera sig. Varje gång du upptäcker att du tappat koncentrationen för du tillbaka den till ditt meditationsobjekt, i det här fallet andningen. Tänk dig att det är ett träningspass på gymmet. Varje gång du upptäcker att du förlorat koncentrationen och för tillbaka den motsvarar att lyfta hanteln en gång.

Vill du ha guidning i en meditation koncentrerad på andningen kan du prova denna som är 5 minuter lång: https://www.youtube.com/watch?v=nmFUDkj1Aq0

Det här är bara en bråkdel av vad du med hyper- eller hypotyreos kan göra för att läka din hjärna. Vill du läsa mer och ta del av expertintervjuer, andra kvinnors berättelser av att ha Graves och praktiska verktyg för att återställa din hälsa kan du läsa mer i “Efter Graves – Din väg till läkning”.