Fysiomedia

Sök
Stäng denna sökruta.

Ät mer protein för sköldkörteln

Katarina Fornander

Protein är ett viktigt näringsämne för sköldkörteln. Det behövs för att bilda hormoner, stabilisera blodsockret och ha en frisk ämnesomsättning. De flesta äter för lite – gör du det också? 

Proteiner är kroppens stöttepelare och ingår i muskler, skelett och leder. Även huden består till stora delar av protein. Utan det vore vi bokstavligen en blöt fläck på marken. 

Men proteiner är också viktigt för att reglera ämnesomsättning och bilda hormoner. För att göra allt detta behöver vi dagligen äta protein. Proteinet spjälkas sedan av matsmältningen ner i mindre delar, aminosyror. Det är aminosyrorna som tas upp av tunntarmen och hamnar på den plats i kroppen där de behövs som bäst. 

Varje aminosyra har sin egen roll i kroppens maskineri. Tyrosin är en aminosyra och som du kan se på namnet, är den en byggsten i sköldkörtelhormoner. Andra aminosyror finns mest i muskler eller i slemhinnor. 

Vilka fördelar har protein för sköldkörteln? 

  1. Stabilare blodsocker

Det är vanligt i samband med både hypo- och hypertyreos att få problem med blodsockret. Då kan vi få svängningar i nivåerna av glukos i blodet (och därmed svängningar i humör och energi) om vi äter kolhydrater. Särskilt om vi äter enbart kolhydrater som frukt, pasta eller ris. Protein å andra sidan har väldigt liten effekt på blodsockret och kroppen kan även använda det som energikälla. Till sist kan det minska de blodsockersvängningar vi får av kolhydrater eftersom de tas upp långsammare när vi äter dem med protein (1). 

  1. Mer muskler 

När vi har för mycket eller för lite sköldkörtelhormon tappar vi muskler. I ena fallet (hypotyreos) beror det på att kroppen inte kan bygga upp sig tillräckligt snabbt och i det andra fallet (hypertyreos) beror det på att nedbrytningen går för snabbt. Aminosyror är en stark signal till kroppen att bygga muskler, särskilt i samband med styrketräning. 

  1. Byggstenar till hormoner 

Tyrosin är en aminosyra som behövs för att bygga sköldkörtelhormoner. Tyrosin kan tillverkas av kroppen själv men finns också i mat som kyckling, kalkon, fisk, jordnötter, mandel, avokado, bananer, mjölkprodukter, limabönor, pumpafrön och sesamfrön.

  1. Normaliserad aptit

Det finns studier som tyder på att vi äter så länge vi inte får i oss de proteiner vi behöver för dagen. Till exempel hade forskare för ett gäng studiedeltagare dukat upp två bufféer. En med högt proteininnehåll och en med lägre. Personerna som åt av buffen med lågt proteininnehåll konsumerade mer kalorier totalt. Något som får forskare att mena att vi behöver öka innehållet av protein i kosten om vi vill dämpa aptiten. (2)

  1. Näringsämnen på köpet 

Flera proteinrika livsmedel är också näringsrika generellt. Zink, järn och selen finns alla i livsmedel som innehåller protein. D-vitamin finns i fisk som är proteinrikt. Särskilt rika på näring är kött, fågel och fisk. Ett särskilt omnämnande får lever som är vårt allra mest näringsrika livsmedel, samtidigt som det innehåller protein.

  1. Bra för hår, hud och naglar 

Många med sköldkörtelbesvär upplever att huden, håret och naglarna inte är vad de har varit. Flera näringsämnen stöttar håret som du kan läsa om i denna artikel men protein är ett av de viktigaste. 

  1. Stöttar mag- och tarmhälsa

Tarmen har en hög omsättning av protein eftersom det är byggstenar för slemhinnan. Särskilt glutamin har en viktig roll och verkar vara en långsiktig näringsbrist efter hypertyreos. Glutamin främjar att tarmceller bildas, reglerar tarmens genomsläpplighet, minskar inflammation och kan göra tarmcellerna mer motståndskraftiga mot stress (3). 

Hur mycket protein? 

Livsmedelsverket rekommenderar 0.8 g protein per kilo kroppsvikt. För elitidrottare rekommenderas 1.4 till 1.8 gram per kilo kroppsvikt. Många menar att de nivåerna är satta för att garantera att du inte ska få brist på protein. Men frågan är vilken nivå som är optimal för hälsa? För att få effekt på muskelmassa och aptit behöver du troligen ligga någonstans mellan 1.6 och 2.0 gram per kilo kroppsvikt per dag (4). Väger du 65 kilo blir det alltså 104 till 130 gram per dag. 

Det är mycket protein, absolut och du kommer behöva vara noga med att få i dig protein till varje måltid, även frukost och mellanmål. 


Vilket protein?

Högvärdigt protein hittar du enklast i animaliska källor som kött eller fisk. Men om du har kunskap kan du absolut få i dig rätt sammansättning av aminosyror med enbart vegetabiliska källor. 

Det gör du genom att fokusera på kvaliteten av protein och att det är så fullvärdigt som möjligt. Det vill säga att de innehåller alla essentiella aminosyror. Vegetabilier är oftast inte kompletta som proteinkällor, därför behöver du veta hur du ska kombinera dem för bra resultat.

Spannmål innehåller ofta metionin och cystein medan baljväxter är rikare på lysin är en bra kombination. Äter du glutenfritt väljer du naturligtvis glutenfria spannmål. Du behöver även äta stora mängder av proteinkällor som är vegetabiliska. Om du får till detta har du goda förutsättningar för att dra nytta av proteinets hälsofördelar (5).

Proteinpulver och bars för sköldkörteln 

Hampaprotein, ärtprotein och nötprotein anses generellt vara bra alternativ för dig med sköldkörtelbesvär. 

Hampaprotein innehåller essentiella aminosyror även om nivåerna av aminosyror inte alltid är så höga. 

Ärtprotein kan inte kombineras med autoimmuna protokollet om du äter enligt det. Förutom det innehåller ärtprotein en aminosyraprofil som kan jämföras med vassle och bra mängd av både glutamin och tyrosin. 

Nötprotein är ett komplett protein där aminosyrorna är i optimala mängder för att bygga upp kroppen. 

Generellt är det viktigt att välja bars och pulver från en tillverkare du litar på, eftersom tillsatser som finns i en del pulver och bars kan göra skada för mag-tarmhälsan. 

Nyfiken på mer?

Är du en av dem som vill veta mer om livsstilens påverkan på din hälsa? På min egen väg till läkning lärde jag mig massor om sjukdomen, vad den gör med hälsan och hur vi kan återhämta oss bäst. Som journalist och författare kändes det naturligt att sammanställa det i boken Efter Graves – Din väg till läkning. Jag hoppas att informationen ska komma dig till nytta.

Källor

1 Gannon MC, Nuttall FQ, Saeed A, Jordan K, Hoover H. An increase in dietary protein improves the blood glucose response in persons with type 2 diabetes. Am J Clin Nutr. 2003 Oct;78(4):734-41. doi: 10.1093/ajcn/78.4.734. PMID: 14522731.

2 Gosby AK, Conigrave AD, Lau NS, Iglesias MA, Hall RM, Jebb SA, Brand-Miller J, Caterson ID, Raubenheimer D, Simpson SJ. Testing protein leverage in lean humans: a randomised controlled experimental study. PLoS One. 2011;6(10):e25929. doi: 10.1371/journal.pone.0025929. Epub 2011 Oct 12. PMID: 22022472; PMCID: PMC3192127.

3 Kim MH, Kim H. The Roles of Glutamine in the Intestine and Its Implication in Intestinal Diseases. Int J Mol Sci. 2017 May 12;18(5):1051. doi: 10.3390/ijms18051051. PMID: 28498331; PMCID: PMC5454963.

4 https://www.drstacysims.com/blog/Empowering%20Female%20Athletes%20Part%202

5  Hevia-Larraín V, Gualano B, Longobardi I, Gil S, Fernandes AL, Costa LAR, Pereira RMR, Artioli GG, Phillips SM, Roschel H. High-Protein Plant-Based Diet Versus a Protein-Matched Omnivorous Diet to Support Resistance Training Adaptations: A Comparison Between Habitual Vegans and Omnivores. Sports Med. 2021 Jun;51(6):1317-1330. doi: 10.1007/s40279-021-01434-9. Epub 2021 Feb 18.

FLER ARTIKLAR OM SKÖLDKÖRTELN

Om Senaste inläggen Katarina Fornander Katarina har en Medicine Magister i Biomedicin från Karolinska Institutet. 2014 blev hon sjuk i Graves och är sedan 2017 friskförklarad. Som journalist och författare är hennes mål att ge verktyg för att må bättre till alla med autoimmun sköldkörtelsjukdom. Senaste inläggen av Katarina Fornander (se alla) Trött och hjärndimmma? […]

Om Senaste inläggen Katarina Fornander Katarina har en Medicine Magister i Biomedicin från Karolinska Institutet. 2014 blev hon sjuk i Graves och är sedan 2017 friskförklarad. Som journalist och författare är hennes mål att ge verktyg för att må bättre till alla med autoimmun sköldkörtelsjukdom. Senaste inläggen av Katarina Fornander (se alla) Trött och hjärndimmma? […]

Om Senaste inläggen Katarina Fornander Katarina har en Medicine Magister i Biomedicin från Karolinska Institutet. 2014 blev hon sjuk i Graves och är sedan 2017 friskförklarad. Som journalist och författare är hennes mål att ge verktyg för att må bättre till alla med autoimmun sköldkörtelsjukdom. Senaste inläggen av Katarina Fornander (se alla) Trött och hjärndimmma? […]

Om du har sköldkörtelsjukdom kanske du har funderat på om jod är bra för dig eller inte? Vissa menar att inget jod alls är det enda rätta för att må bättre, medan andra istället förespråkar stora mängder jod. Här får du veta mer om hur jod fungerar i sköldkörteln och om det kan vara en bra idé att undvika.