Glutation är ett fantastiskt ämne som kan balansera immunförsvaret, öka utrensningen av gifter och fungera som en antioxidant. Ämnet är särskilt viktigt för dig med sköldkörtelsjukdom. För både Hashimotos tyreodit – den vanligaste typen av hypotyreos och Graves tyreodit- den vanligaste typen av hypertyreos – är det konstaterat att nivåerna av glutation är låga.
Glutation tillverkas i våra kroppar och är ett väldigt litet protein som består av tre aminosyror, cystein, glycin och glutmat. Glutation kallas ofta för den viktigaste antioxidanten våra egna kroppar kan bilda och den stöttar funktion och återaktivering av andra antioxidanter som vitamin C, vitamin E, Alfaliponsyra (ALA) och CoQ10.
Ämnet finns i två former:
- reducerat glutation – det vill säga aktivt glutation som är redo att neutralisera fria radikaler
- oxiderat glutation, det vill säga glutationet har redan plockat upp en fri radikal i form av en vätejon. Oxiderat glutation kan bildas tillbaka till reducerat glutation men när enzymet som ska göra det inte hinner med kan oxiderat glutation ansamlas i cellerna och ställa till skada.
Artikelns innehåll
Därför kan du med sköldkörtelsjukdom ha nytta av glutation
Det finns flera potentiella fördelar att öka dina nivåer av glutation vid sköldkörtelsjukdom:
- Viktigt i sköldkörteln för att det tillsammans med selen ingår i de enzymer som förhindrar inflammation som annars kan bidra till autoimmunitet.
- Minskade nivåer av glutation kan skapa obalans i immunförsvaret och leda till autoimmunitet.
- Glutation är en kraftfull antioxidant och skulle kunna minska symtom den oxidativa stress som är hög både vid hypo- och hypertyreos.
- Stöttar leverns avgiftning av hormonnedbrytningsprodukter, tungmetaller och hormonstörande kemikalier som annars kan bidra till autoimmunitet.
- Glutation hjälper till att skydda mitokondrierna, cellens energifabriker. Mitokondrierna kan ta skada och fungera sämre av både för lite och för mycket sköldkörtelhormon.
Stötta glutation med livsstil och tillskott
Normalt sett ska kroppen tillverka tillräckligt med glutation men på grund av sjukdom eller livsstil är det inte säkert att den gör det. Har du sköldkörtelsjukdom kan du använda tillskott eller livsstilen för att få upp dina nivåer igen. Glutation minskar också när vi åldras.
Sätt att öka dina glutationnivåer med hjälp av livsstilen:
- Tillräckligt selenintag. Selen är en kofaktor till glutation och behövs för dess funktion.
- Ökat intag av svavelhaltiga grönsaker som kål och lök. Svavel behövs för att bilda glutation. Ägg innehåller cystein som är en svavelinnehållande aminosyra.
- Vitamin C-rik mat kan hjälpa till att öka nivåerna av glutation.
- Sova, röra på dig tillräckligt och minska alkoholintag är andra sätt att öka glutation.
- Avlägsna tungmetaller från kroppen. Tungmetallen kvicksilver gör slut på våra glutationförråd och kan finnas i maten vi äter eller komma från amalgamfyllningar i tänderna.
- Minska stress, även i form av rökning, mat du inte tål, socker och alkohol.
- Undvik kemikalier i mat, smink och plast.
Tillskott för mer glutation
För att stötta produktionen av glutation kan du välja att antingen ta glutation direkt eller andra ämnen som stöttar produktionen. Glutation kräver näring för att bildas däribland aminosyror och vitaminer, därför är näringsrik kost en grund för bra glutationnivåer. Om du väljer att ta glutation
Mineralen selen har visat sig fördelaktigt som tillskott vid både hypo- och hyper och en av anledningarna är att det ingår i ett enzym som kan skydda sköldkörteln från den inflammation som uppstår när sköldkörtelhormon tillverkas. Tillverkningen innebär under normala omständigheter fria radikaler och dessa tas om hand av glutationperoxidas, ett enzym som innehåller glutation förstås men även selen.
För att öka nivåerna med hjälp av tillskott:
Glutation. Färdigbildat glutation, välj en liposomal variant. Liposomala tillskott ger en mycket högre biotillgänglighet av glutation som i vanliga fall inte tas upp av tarmen. Med en liposomal variant kapslas glutationet in av fosfolipider och blir till en fettkula som levereras till cellerna där det används.
Läs också: Hälsotester för dig med Graves
Hur mycket glutation ska jag ta?
I dagsläget finns inte tillräckligt med forskning för att säga exakt hur mycket glutation och under hur lång tid som är gynnsamt och säkert. Det beror på att behovet förändras beroende på ålder, kön eller vilka sjukdomar du har.
Vanliga doser i studier där man undersöker fördelarna med glutation är 250 till 1000 mg. En studie visade att tillskott av 500 mg per dag under två veckor var tillräckligt för att få upp nivåerna i blodet.
Många rekommenderar också att ta glutation som en kur under endast en begränsad period på några månader.
Ämnen som stöttar glutation
- Lökväxter och korsblommiga växter (som broccoli, grönkål och blomkål)
- NAC
- Vitamin C
- B-vitaminer, gärna i metylerad (aktiverad) form
- Vitamin E
- Omega-3
- Selen
- ALA
- Mariatistel eller på engelska milk thistle
- Aminosyrorna glutamin, cystein och glycin ger byggstenar när kroppe ska bilda mer glutation.
Kan glutation vara farligt?
Att äta en kost rik på glutation eller göra andra livsstilsförändringar som ökar glutation medför inga risker. Däremot kan tillskott ge biverkningar, här är några som kopplats till glutation:
- långvarigt intag kan sänka zink-nivåerna i blodet
- magsmärta
- svullenhet
- svårigheter att andas på grund av sammandragna luftrör
- allergiska reaktioner, som klåda.
Påverkan på luftrören är särskilt viktigt att tänka på för dig som har astma. Tala med din läkare innan du börjar ta tillskott av glutation.
P.S. Funderar du på om tar rätt dos sköldkörtelhormoner? Scrolla ner för att få en gratis e-bok som kan hjälpa dig att få mer energi och balansera din hormoner. På 11 sidor går vi igenom Steg 1 – Ta reda på om du tar för mycket eller för lite hormon. Steg 2 – Se över dina behandlingsalternativ och Steg 3 – Använd kraften i rätt livsstil
Källor
Pubchem Glutathione https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/glutathione#section=Top
Minich DM, Brown BI. A Review of Dietary (Phyto)Nutrients for Glutathione Support. Nutrients. 2019;11(9):2073. Published 2019 Sep 3. doi:10.3390/nu11092073Källor
Rostami R, Aghasi MR, Mohammadi A, Nourooz-Zadeh J. Enhanced oxidative stress in Hashimoto’s thyroiditis: inter-relationships to biomarkers of thyroid function. Clin Biochem. 2013;46(4-5):308-312. doi:10.1016/j.clinbiochem.2012.11.021
Vrca VB, Skreb F, Cepelak I, Romic Z, Mayer L. Supplementation with antioxidants in the treatment of Graves’ disease; the effect on glutathione peroxidase activity and concentration of selenium. Clin Chim Acta. 2004;341(1-2):55-63. doi:10.1016/j.cccn.2003.10.028
