Fysiomedia

Sök
Stäng denna sökruta.

SIBO och din sköldkörtel 

Katarina Fornander

Small intestinal bacterial overgrowth eller SIBO är vanligare hos dig som har sköldkörtelbesvär. Varför är det så och hur ser lösningarna ut? 

Tänk dig tarmen som ett rör. I början av röret bör det inte finnas mycket bakterier alls och först när tunntarmen går över i tjocktarm ska det istället finnas många av dem. Om bakterier ändå växer i tunntarmen riskerar du få det som kallas SIBO (small intestinal bacterial overgrowth). 

Forskning visar att SIBO är vanligare om du har en sköldkörteldiagnos, särskilt hypotyreos det vill säga för lite sköldkörtelhormon. Om du har symtom från magen funderar du kanske på om det är SIBO men symtomen behöver inte alls komma från mag-tarmkanalen.

Tecken från magen på att du kan ha SIBO:

  • Dålig aptit
  • Illamående
  • Ont i magen
  • Uppblåsthet
  • Obehaglig känsla av mättnad efter att ha ätit
  • Diarré
  • Oavsiktlig viktminskning
  • Näringsbrister.

Att magen inte är i balans kan sedan ge symtom i hela kroppen och SIBO är kopplat till:

  • Rosacea
  • Depression
  • Astma
  • Eksem
  • Acne 
  • Utslag
  • Trötthet
  • Ont i leder
  • Benskörhet
  • Hypotyreos (1).

Vad orsakar SIBO? 

Två viktiga orsaker till SIBO är minskad utsöndring av magsyra och minskad rörlighet i tunntarmen. De flesta bakterier som kommer in i tunntarmen ska neutraliseras av magsyran och de som inte gör det ska de skjutsas vidare av tunntarmens rörelser. När det inte fungerar stannar fler bakterier under längre tid i tunntarmen och de riskerar att växa till (2). 

Utöver det kan följande öka risken för SIBO: 

  • Anatomiska förändringar i tarmen som divertiklar eller förträngningar
  • Metabola sjukdomar som diabetes eller minskad utsöndring av magsyra
  • Minskad produktion av matsmältningsenzymer
  • Nedsatt immunförsvar
  • Sjukdomar i tarmen som Celiaki eller Chron’s
  • Förekomst av skadliga bakterier
  • Näringsbrist antingen genom att näring inte tas upp eller maten inte smälts
  • Lokal inflammation eller inflammation i kroppen
  • Läckande tarm
  • Antibiotika
  • Syrahämmande läkemedel. 

SIBO och sköldkörteln 

Om du har hypotyreos och något av symtomen i listan oven är det värt att överväga SIBO. En studie visade att hela 54 procent av patienterna med hypotyreos hade SIBO, jämfört med friska kontroller där 5 procent kunde diagnosticeras. 

Sköldkörtelhormoner är viktiga både för friska tarmrörelser och tillräcklig mängd magsyra. Med för lite sköldkörtelhormon rör sig tarmen långsammare och bakterier stannar längre i tunntarmen och magsyra produceras inte i tillräcklig mängd för att döda bakterier i magsäcken. Risken för SIBO ökar då markant. 

SIBO är också vanligare bland äldre. Bland friska personer i 30-årsåldern hade 6 procent i en studie SIBO medan flera studier med friska äldre visar på siffror mellan 10 och 15 procent (2).

Kan SIBO orsaka hypotyreos? 

Vi har nu sett att hypotyreos kan öka risken för SIBO men är det omvända också sant? Det vill säga om du har SIBO – är risken större att du får hypotyreos? Försämrad tarmhälsa kan bidra till hypotyreos på två sätt: 

  1. Aktivt hormon minskar. 20 procent av T4, det inaktiva sköldkörtelhormonet, omvandlas i tarmväggen till T3 som är aktivt i cellerna. Om näringsupptag inte fungerar eller förekomst av skadliga bakterier orsakar inflammation, finns en risk att den omvandlingen inte fungerar som den ska. 
  2. Obalans i tarmen stör immunförsvaret. Upp till 80 procent av immunförsvaret finns i tarmen och påverkas av tarmfloran. När vi har både för mycklet sköldkörtelhormon (hypertyreos) och för lite (hypotyreos) är tarmfloran förändrad på ett sådant sätt att inflammation främjas. Ökad inflammation innebär en större risk att autoimmun sjukdom utvecklas och de flesta av oss med sköldkörtelsjuk har autoimmuna sjukdomar. Hypertyreos är oftast Graves sjukdom och hypotyreos är oftast Hashimotos tyreoidit (3). 

Lösningar vid SIBO?

Det viktigaste är att se till att du har individanpassad behandling för din sköldkörtel. Diskutera med din läkare om du misstänker att det finns utrymme för att prova alternativ och vid behov byt läkare om du inte känner dig lyssnad på. 

Kost

En kost vid SIBO går oftast ut på att minska fibrer som fungerar som mat till tarmbakterierna som hamnat på fel ställe. FODMAP är ett alternativ där man plockar bort mat som är särskilt lätta för bakterier att leva på. I längden är det bra om du kan öka innehållet av dessa fibrer i din kost igen, eftersom de är nyttiga för tarmfloran i tjocktarmen, men för tillfället kan det vara nödvändigt att utesluta dem.

Probiotika 

Probiotika är hjälpsamt för att minska förekomst av SIBO. Läs mer i artikeln om probiotika och sköldkörteln.

Minska syrahämmande läkemedel

När vi har sura uppstötningar är det lätt att tro att det beror på för mycket magsyra. För dig med sköldkörtelsjukdom kan det vara tvärtom. Att då ta syrahämmande läkemedel ökar risken inte bara för SIBO utan det påverkar även dina sköldkörtelnivåer. Patienter som T4 och syrahämmande läkemedel under samma dygn (det räcker alltså inte att ta den ena på morgonen och den andra på kvällen) har högre TSH, vilket beror på att det förändrade pH:t i tarmen gör att läkemedlet inte tas upp som det ska. 
För att testa om du har för lite magsyra kan du göra ett saltsyratest: läs mer hos 4Health.

Enzymer

När du har SIBO kanske du förutom saltsyra också har brist på de enzymer som tillverkas i levern och som utsöndras med gallan för att bryta ner maten. Du kan märka det på att du har fett eller bitar av mat i avföringen. Du kan också få symtom från magen. När tarmen är återställd kommer du troligen inte behöva tillskott av enzymer längre, men just nu kan det underlätta dina symtom. 

Örter 

Det finns även örter som kan underlätta att bli av med SIBO. I naturen har bakterier alltid funnits och en del växter har därför utvecklat skydd mot dem. Exempel på örter vid SIBO är: 

  • Oreganoolja
  • Pau d’Arco
  • Berberin

En översiktsartikel bekräftar att örter fungerar minst lika bra som antibiotika i behandling av SIBO (4). 

Stärk vagusnerven

Ditt nervsystem är en av dina stora tillgångar när det kommer till mag-tarmhälsa. Eller rättare sagt den lugnande delen, parasympatikus, vars största nerv heter vagus. Vagus betyder vandraren och den vandrar ut från hjärnstammen till alla kroppens organ, inklusive tarmen. 

Genom att stärka vagus kan du främja tarmrörelser och din matsmältning, däremot finns ännu ingen forskning kring att det skulle minska förekomst av SIBO. Tips på hur du gör hittar du under punkt 6 i denna artikel.

Källor

1 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4056127/

2 Dukowicz AC, Lacy BE, Levine GM. Small intestinal bacterial overgrowth: a comprehensive review. Gastroenterol Hepatol (N Y). 2007 Feb;3(2):112-22. PMID: 21960820; PMCID: PMC3099351.

3 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9271567/

4 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4030608/

FLER ARTIKLAR OM SKÖLDKÖRTELN

Om Senaste inläggen Katarina Fornander Katarina har en Medicine Magister i Biomedicin från Karolinska Institutet. 2014 blev hon sjuk i Graves och är sedan 2017 friskförklarad. Som journalist och författare är hennes mål att ge verktyg för att må bättre till alla med autoimmun sköldkörtelsjukdom. Senaste inläggen av Katarina Fornander (se alla) Graves sjukdom: Hur […]

Om Senaste inläggen Katarina Fornander Katarina har en Medicine Magister i Biomedicin från Karolinska Institutet. 2014 blev hon sjuk i Graves och är sedan 2017 friskförklarad. Som journalist och författare är hennes mål att ge verktyg för att må bättre till alla med autoimmun sköldkörtelsjukdom. Senaste inläggen av Katarina Fornander (se alla) Graves sjukdom: Hur […]

En norsk studie om Graves 25 år senare visar på flera hälsoutmaningar men när vi vet var hindren ligger kan vi motverka dem. Här får du veta vad du ska tänka på. 

Inflammation är helt centralt för oss med sköldkörtelsjukdom. Hur kan vi själva påverka den med livsstilen?